Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
-
Departement
-
Justitiedepartementet L3
-
Utfärdad
-
1960-12-30
-
Ändring införd
-
t.o.m. SFS 2011:94
-
Källa
-
Regeringskansliets rättsdatabaser
-
Senast hämtad
-
2011-05-01
Texten har ändrats jämfört med ursprungsmaterialet:
Borttagen felaktig särskrivning i 40 a §
|
Huvudförfattare Helena Andersson jur.kand.
Upphovsrättslagen (URL) är den centrala lagen på upphovsrättsområdet. Den kompletteras av upphovsrättsförordningen och den internationella upphovsrättsförordningen.
Upphovsrättslagen gäller enbart inom Sverige. Inom EU pågår sedan flera år tillbaka ett arbete i syfte att harmonisera medlemsstaternas nationella bestämmelser. EU-medlemmarnas rättsordningar ska innehålla bestämmelser som säkerställer att immateriella rättigheter respekteras, såväl för utländska rättsinnehavare som för nationella. Dessa bestämmelser ska göra det möjligt att vidta effektiva åtgärder mot varje form av intrång i upphovsmannens ensamrätt.
Hittar du något fel i lagkommentaren? Du får gärna skriva en felrapport.
|
|
|
1 Kap. Upphovsrättens föremål och innehåll
|
Ensamrätt för en upphovsman att förfoga och bestämma över sitt verk har funnits i Sverige sedan år 1810. Upphovsrätten var då inskriven i tryckfrihetsförordningen.
Upphovsrättens utveckling har sin bakgrund i nordiska och europeiska överenskommelser; Bernkonventionen, Romkonventionen (av den 26 oktober 1961) och WIPO Copyright Treaty är internationella överenskommelser som inneburit betydande förändringar av den svenska upphovsrättslagen.
De senare årens svenska lagändringar som berört upphovsrätten, har sin bakgrund i EG-lagstiftningen, bland annat datorprogramsdirektivet (91/250/EEG), databasdirektivet (96/9/EEG), infosoc-direktivet (2001/29/EG) och sanktionsdirektivet (2004/48/EC), ibland kallat IPRED. De flesta internationella överenskommelser och EG:s rättsakter uppställer minimikrav som varje medlemsstat måste uppfylla. Men det finns även tvingade bestämmelser och som exempel kan nämnas artikel 5.1 i infosocdirektivet som gäller rätten att göra tillfälliga kopior av upphovsrättsligt skyddade verk.
De upphovsrättsliga bestämmelserna ger skydd för litterära och konstnärliga verk och för s.k. närstående rättigheter, se 5 kap. Till närstående rättigheter hör skydd för utövande konstnärers (t.ex. sångare, musiker, skådespelare) framförande av verk, framställare av ljud- och bildupptagningar (dvs. skiv- och filmproducenter) såvitt gäller deras upptagningar (t.ex. CD-skivor och filmer), radio-och televisionsföretag vad gäller deras utsändningar, framställare av kataloger och av fotografiska bilder.
I Sverige används enbart begreppet upphovsrätt. Begreppet copyright eller symbolen © har inte någon som helst juridisk betydelse men symbolen används i praktiken som en signal om att ett verk är skyddat av upphovsrätt.
Upphovsrätt uppstår formlöst, dvs upphovsmannen behöver inte göra någon formell anmälan eller registrering av sitt verk för att verket ska omfattas av upphovsrätt.
Upphovsrätten, både den ekonomiska rätten och den ideella rätten, innehas från början alltid av upphovsmannen oavsett om verket skapas privat eller inom ramen för en anställning. Arbetsgivaren kan normalt enbart erhålla upphovsrätten från sina anställda genom villkor i kollektivavtal/anställningsavtal. Om det inte finns några villkor för upphovsrätten i avtalen kan arbetsgivaren dock få rätt att nyttja verken om dessa tillkommit inom ramen för anställningen enligt den s.k. tumregeln (se exv AD 2002 nr 87). Detta gäller dock inte generellt för verk som lärare skapat, enligt det upphovsrättsliga lärarundantaget.
Det är värt att notera att för många verk som skapas inom en myndighets verksamhet uppkommer aldrig någon upphovsrätt varken för arbetsgivaren, den anställde eller för en extern uppdragstagare, se 9 §.
För datorprogram finns en uttrycklig reglering i 40 a §, enligt vilken upphovsrätten normalt helt övergår till arbetsgivaren.
|
|
1 §
Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket oavsett om det är
-
1. skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift eller tal,
-
2. datorprogram,
-
3. musikaliskt eller sceniskt verk,
-
4. filmverk,
-
5. fotografiskt verk eller något annat alster av bildkonst,
-
6. alster av byggnadskonst eller brukskonst, eller
-
7. verk som har kommit till uttryck på något annat sätt.
Till litterära verk hänförs kartor, samt även andra i teckning eller grafik eller i plastisk form utförda verk av beskrivande art.
Vad som i denna lag sägs om datorprogram skall i tillämpliga delar gälla även förberedande designmaterial för datorprogram. Lag (1994:190).
|
För att något ska ses som ett verk, och omfattas av upphovsrätt, krävs att det har s.k. verkshöjd och med det menar man att verket måste ha en viss särprägel/originalitet. Hur mycket ett visst verk måste skilja sig från ett annat för att uppnå verkshöjd avgörs utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Att ett verk går att förväxla med ett annat verk utesluter inte upphovsrätt; två liknande verk kan vara berättigade till upphovsrättslig samexistens.
Det krävs inte att verket måste uppnå någon viss form av kvalitet för att omfattas av upphovsrätt.
Paragrafens uppräkning av vad som ska ses som ett verk är inte fullständig. Som exempel på vad som kan vara ett verk kan nämnas:
Smycken, foton, leksaker, möbler, tygmönster, reklam, varumärken och kläder är ytterligare exempel på verk som normalt kan omfattas av upphovsrätt.
Enkla matrecept, nyhetsmeddelanden, formgivningen av bilar/båtar och skriftliga avtal är exempel på verk som normalt inte omfattas av upphovsrätt.
Upphovsrätten omfattar i stort sett aldrig verkets ämne, motiv eller idé, de tankar, erfarenhetsrön eller uppgifter om fakta som presenteras i verket.
Undantag från den här huvudregeln finns i 9 och 10 §§.
Se49 § för regler som ger skaparen av kataloger och databaser ensamrätt även om de saknar verkshöjd.
NJA 1981 s. 313:
Fotograf har framställt en fotografisk bild av ett antal personer grupperade på...
NJA 1990 s. 499:
A lät på en landskapskarta illustrera turistattraktioner med teckningar. Fråga...
NJA 1994 s. 74:
Fråga om ett mönster avsett för dekorativa textilier, "Smultron", varit skyddat...
NJA 1995 s. 164:
Fråga om en stickad tunika varit skyddad enligt upphovsrättslagen och om den...
NJA 1995 s. 256:
Den s k nummerbanken utgör en på visst sätt systematiserad förteckning över i...
NJA 1995 s. 631:
Fråga om yrkande om interimistiskt vitesförbud enligt 53 a § upphovsrättslagen...
NJA 1998 s. 563:
Ritningar över byggnadsmoduler har ansetts med hänsyn till individuella särdrag...
NJA 1998 s. 838:
Efter andra världskrigets slut fattades i Tyskland beslut om konfiskering av...
NJA 2000 s. 580:
Straffmätning för grov misshandel av barn. NJA 2000 s. 580:
Åtal för brott mot upphovsrättslagen (1960:729) avseende handel med videospel...
NJA 2004 s. 149:
Fråga om en ritning som innehöll två bilder av en golvskiva åtnjöt...
NJA 2009 s. 159:
Fråga om den s.k. Mini Maglite-ficklampan är skyddad enligt upphovsrättslagen...
NJA 2012 s. 483:
Svensk domsrätt har ansetts föreligga när en svensk som är bosatt i Stockholm...
RÅ 2002 ref. 9:
Ersättning som utbetalas till ett bolag, som framställt ett sceniskt verk inför...
RH 1995:128:
Brott mot upphovsrättslagen avseende alster av brukskonst (jackor). Fråga om...
RH 2002:69:
Fråga om påföljd och skadestånd vid brott mot upphovsrättslagen genom s.k....
RH 2009:18:
Ett fotografi har ansetts åtnjuta upphovsrättsligt skydd enligt 1 §...
|
|
2 §
Upphovsrätt innefattar, med de inskränkningar som föreskrivs i det följande, uteslutande rätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar av det och genom att göra det tillgängligt för allmänheten, i ursprungligt eller ändrat skick, i översättning eller bearbetning, i annan litteratur- eller konstart eller i annan teknik.
Framställning av exemplar innefattar varje direkt eller indirekt samt tillfällig eller permanent framställning av exemplar av verket, oavsett i vilken form eller med vilken metod den sker och oavsett om den sker helt eller delvis.
Verket görs tillgängligt för allmänheten i följande fall:
-
1. När verket överförs till allmänheten. Detta sker när verket på trådbunden eller trådlös väg görs tillgängligt för allmänheten från en annan plats än den där allmänheten kan ta del av verket. Överföring till allmänheten innefattar överföring som sker på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till verket från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer.
-
2. När verket framförs offentligt. Offentligt framförande innefattar endast sådana fall då verket görs tillgängligt för allmänheten med eller utan användning av ett tekniskt hjälpmedel på samma plats som den där allmänheten kan ta del av verket.
-
3. När exemplar av verket visas offentligt. Offentlig visning innefattar endast sådana fall då ett exemplar av ett verk görs tillgängligt för allmänheten utan användning av ett tekniskt hjälpmedel på samma plats som den där allmänheten kan ta del av exemplaret. Om ett tekniskt hjälpmedel används är det i stället ett offentligt framförande.
-
4. När exemplar av verket bjuds ut till försäljning, uthyrning eller utlåning eller annars sprids till allmänheten.
Med överföring till allmänheten och offentligt framförande jämställs överföringar och framföranden som i förvärvsverksamhet anordnas till eller inför en större sluten krets. Lag (2005:359).
|
Upphovsrätten består av två delar; förfoganderätten, dvs den ekonomiska delen av upphovsrätten, och den ideella delen, se 3 §.
Med förfoganderätt menas att upphovsmannen har ensamrätt att förfoga över verket. Av 2 kap. framgår vilka inskränkningar som finns i förfoganderätten och av 3 kap. framgår att förfoganderätten helt eller delvis kan överlåtas.
Med termen ”förfoga över ett verk” menas att upphovsmannen har exemplarrätt, framföranderätt, överföranderätt, spridningsrätt och visningsrätt.
Exemplarrätt innebär att enbart upphovsmannen har rätt att framställa exemplar av ett verk. Genom 2 stycket den här pragrafen klargörs att tillfälliga kopior, t.ex. i en dators arbetsminne, omfattas av upphovsrätt och i 11 § klargörs när andra personer än upphovsmannen har rätt att framställa tillfälliga kopior.
Framföranderätt innebär att enbart upphovsmannen kan bestämma när ett verk ska göras tillgängligt för allmänheten/offentliggöras för första gången. Framföranden som sker inom privatlivet innebär inte att ett verk är offentliggjort, vem som helst måste äga tillträde till visningen för att verket ska anses offentliggjort.
Överföranderätt innebär att enbart upphovsmannen kan bestämma när ett verk för första gången ska göras tillgängligt för allmänheten på trådbunden eller trådlös väg, t ex sändas i TV eller över Internet.
Ett verk kan göras tillgängligt för allmänheten på ytterligare två olika sätt; genom spridning av fysiska exemplar av verket och genom offentlig visning av verket.
När ett verk har gjorts tillgängligt för allmänheten av upphovsmannen, anses det enligt 8 § 1 st. vara offentliggjort. Konsekvensen av detta är att det är tillåtet för andra människor att använda verket enligt de bestämmelser som finns i 2 kap.
Äganderätten av ett exemplar av ett verk ger inte ägaren rätt att göra nya exemplar av verket (observera dock att var och en har rätt att göra ett eller några få exemplar för privat bruk enligt 12 §, men denna rätt är inte beroende av att man äger ett exemplar).
Det är ingen skillnad mellan att göra ett verk tillgängligt på Internet eller i något annat medium. Upphovsrättslagen ska alltså tillämpas oavsett vilken teknik som använts för att göra ett exemplar och oavsett i vilket medium verket offentliggjorts.
NJA 1981 s. 313:
Fotograf har framställt en fotografisk bild av ett antal personer grupperade på...
NJA 1985 s. 807:
Fråga om ersättning för ideell skada på grund av olovligt utnyttjande av...
NJA 1986 s. 702:
Vid försäljning i en butik av TV- och radioapparater m m demonstrerades...
NJA 1988 s. 715:
Landsting har på sjukhus inom den slutna vården låtit framföra radiomusik dels...
NJA 1993 s. 390:
En tidningsartikel, till vilken en hos ett tidningsföretag anställd medarbetare...
NJA 1994 s. 74:
Fråga om ett mönster avsett för dekorativa textilier, "Smultron", varit skyddat...
NJA 1995 s. 631:
Fråga om yrkande om interimistiskt vitesförbud enligt 53 a § upphovsrättslagen...
NJA 1996 s. 712:
En dagstidning har publicerat ett referat av en i en annan dagstidning införd...
NJA 1996 s. 79:
Till en BBS (Bulletin Board System), eller s k elektronisk anslagstavla, har...
NJA 1998 s. 838:
Efter andra världskrigets slut fattades i Tyskland beslut om konfiskering av...
NJA 2000 s. 292:
Fråga om anordnande av länkar till musikfiler på Internet utgör brott mot...
NJA 2000 s. 580:
Straffmätning för grov misshandel av barn. NJA 2000 s. 580:
Åtal för brott mot upphovsrättslagen (1960:729) avseende handel med videospel...
NJA 2005 s. 510:
En upphovsman har upplåtit mångfaldigande- och spridningsrätt till verk till...
NJA 2010 s. 135:
Upphovsrätt. Fotografiska bilder som med fotografens samtycke funnits på en...
NJA 2010 s. 559:
Om inte annat klargjorts av upphovsrättsinnehavaren får det, vid ett avtal om...
RÅ 2002 ref. 9:
Ersättning som utbetalas till ett bolag, som framställt ett sceniskt verk inför...
RH 1996:158:
Påföljden för brott mot upphovsrättslagen -- försäljning av piratkopior av...
RH 1996:32:
Mångfaldigande av s.k. pressklippstidning och spridning av denna i ca 30...
RH 2002:69:
Fråga om påföljd och skadestånd vid brott mot upphovsrättslagen genom s.k....
RH 2006:80:
En person har arbetat som s.k. cracker inom ett internationellt nätverk med...
RH 2012:45:
En person som har anordnat och drivit en fildelningstjänst, en så kallad Direct...
|
|
3 §
Då exemplar av ett verk framställes eller verket göres tillgängligt för allmänheten, skall upphovsmannen angivas i den omfattning och på det sätt god sed kräver.
Ett verk må icke ändras så, att upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart kränkes; ej heller må verket göras tillgängligt för allmänheten i sådan form eller i sådant sammanhang som är på angivet sätt kränkande för upphovsmannen.
Sin rätt enligt denna paragraf kan upphovsmannen med bindande verkan eftergiva endast såvitt angår en till art och omfattning begränsad användning av verket.
|
I vilken form eller omfattning namn ska anges avgörs av allmänt godtagna branschsedvänjor.
De ideella rättigheterna anses normalt inte kunna överlåtas helt och hållet, men de har ändå ett förmögenhetsvärde och intrång ger rätt till ersättning. Inskränkningarna i 2 kap. gäller som regel inte i de ideella rättigheterna
Frågan om en ändring kan anses ha kränkt upphovsmännens litterära eller konstnärliga egenart ska bedömas med utgångspunkt från vilken verkan ändringarna kan ha på respektive verks integritet och på upphovsmannens personlighet sådan som den kommit till uttryck i verket. Bedömningen ska göras efter en, om möjligt, objektiv måttstock och med hänsyn tagen till vilken konstart det är fråga om. (NJA 2008 s 309)
NJA 1993 s. 390:
En tidningsartikel, till vilken en hos ett tidningsföretag anställd medarbetare...
NJA 1996 s. 354:
Sveriges Television AB har ansetts skyldigt att utge skadestånd till en...
NJA 1998 s. 838:
Efter andra världskrigets slut fattades i Tyskland beslut om konfiskering av...
NJA 2005 s. 905:
Repliker ur flera litterära verk har sammanställts med filmrepliker till ett...
NJA 2008 s. 309:
Vid TV-utsändning av spelfilm har utan regissörens samtycke avbrott gjorts för...
NJA 2012 s. 483:
Svensk domsrätt har ansetts föreligga när en svensk som är bosatt i Stockholm...
RH 1995:59:
Bonniers Månadstidningar AB har i en tidning publicerat en bild av en byrå,...
|
|
4 §
Den som översatt eller bearbetat ett verk eller överfört det till annan litteratur- eller konstart har upphovsrätt till verket i denna gestalt, men han äger icke förfoga däröver i strid mot upphovsrätten till originalverket.
Har någon i fri anslutning till ett verk åstadkommit ett nytt och självständigt verk, är hans upphovsrätt ej beroende av rätten till originalverket.
|
Man kan bara få upphovsrätt för sådana omarbetningar av verk som utgör resultat av en individuell intellektuell skapande verksamhet. Det krävs inte att det verk som är föremål för omarbetning eller översättning omfattas av upphovsrätt. Upphovsrätt uppkommer oavsett om originalupphovsmannen gett sitt tillstånd att utföra bearbetningen.
För att få kopiera eller framföra ett bearbetat verk kan alltså flera oberoende upphovsmäns tillstånd krävas. När en utövande konstnär (exempelvis en musiker) framför ett verk (exempelvis en låt) får denne en särskild rättighet till sitt framförande (och inspelningar av detta), se 45 §.
När delar av ett verk utnyttjas för att skapa en parodi eller travesti så anses det nya verket vara självständigt (jfr NJA 2005 s 905, "Alfons-målet"). Se även Johan Hübners inlägg "Vad är egentligen en rimlig upphovsrätt", med ett exempel på samspelet mellan ett verk, ett framförande och en inspelning.
NJA 1995 s. 631:
Fråga om yrkande om interimistiskt vitesförbud enligt 53 a § upphovsrättslagen...
NJA 2005 s. 905:
Repliker ur flera litterära verk har sammanställts med filmrepliker till ett...
|
|
5 §
Den som genom att sammanställa verk eller delar av verk åstadkommit ett litterärt eller konstnärligt samlingsverk har upphovsrätt till detta, men hans rätt inskränker icke rätten till de särskilda verken.
|
Paragrafen handlar om förhållandet mellan upphovsrätten till ett samlingsverket och upphovsrätten till de verk som ingår i samlingsverket. Det kan handla om läseböcker, diktsamlingar, antologier, uppslagsböcker, tidningar, uppslagsverk, och databaser.
RÅ 2002 ref. 9:
Ersättning som utbetalas till ett bolag, som framställt ett sceniskt verk inför...
79 § 47 st 7 p Lag (1968:430) om mervärdeskatt
7 kap. 1 § 1 st 8 p Mervärdesskattelag (1994:200)
|
|
6 §
Har ett verk två eller flera upphovsmän, vilkas bidrag icke utgöra självständiga verk, tillkommer upphovsrätten dem gemensamt. De äga dock var för sig beivra intrång i rätten.
|
|
|
7 §
Såsom upphovsman anses, där ej annat visas, den vars namn eller ock allmänt kända pseudonym eller signatur på sedvanligt sätt utsättes på exemplar av verket eller angives då detta göres tillgängligt för allmänheten.
Är ett verk utgivet utan att upphovsmannen är angiven såsom i första stycket sägs, äger utgivaren, om sådan är nämnd, och eljest förläggaren företräda upphovsmannen, till dess denne blivit angiven på ny upplaga eller genom anmälan i justitiedepartementet.
|
|
|
8 §
Ett verk anses offentliggjort, då det lovligen gjorts tillgängligt för allmänheten.
Verket anses utgivet, då exemplar därav med upphovsmannens samtycke förts i handeln eller eljest blivit spridda till allmänheten. Lag (1973:363).
|
Vad som menas med『lovligen gjorts tillgängligt för allmänheten』framgår av 2 §.
Det upphovsmannens inställning som ska vara avgörande för bedömningen om ett verk gjorts tillgängligt för allmänheten. Det förhållandet att materialet blivit tillgängligt för allmänheten genom tillämpning av offentlighetsprincipen/tryckfrihetsförordningen ska inte påverka bedömningen. (Svea hovrätts dom 2001-03-09, Mål T 1096-98)
Konsekvensen av att ett verk är offentliggjort är att allmänheten får rättighet att använda verket i enlighet med denna lag, se t ex 12, 22 och 44 §§.
NJA 2010 s. 135:
Upphovsrätt. Fotografiska bilder som med fotografens samtycke funnits på en...
|
|
9 §
Upphovsrätt gäller inte till
-
1. författningar,
-
2. beslut av myndigheter,
-
3. yttranden av svenska myndigheter och
-
4. officiella översättningar av sådant som avses i 1-3.
Upphovsrätt gäller dock till verk vilka ingår i en handling som avses i första stycket och är av följande slag:
-
1. kartor,
-
2. alster av bildkonst,
-
3. musikaliska verk eller
-
4. diktverk.
Upphovsrätt gäller även till ett verk som ingår i en bilaga till ett beslut av en myndighet, om beslutet avser rätten att ta del av den allmänna handling där verket ingår. Lag (2000:92).
|
Itredje stycket avses situationer då ett upphovsrättsligt skyddat verk är bilaga till ett beslut om rätten att ta del av allmän handling. Om verket däremot helt eller delvis har återgetts i beslutstexten, kommer någon upphovsrätt inte att gälla.
Den praktiska konsekvensen av den här bestämmelsen är att många verk som skapas av anställda vid myndigheter/externa uppdragstagare aldrig kommer att omfattas av bestämmelserna om ensamrättigheter för upphovsmannen. Som exempel kan nämnas att en vetenskaplig text, som i andra sammanhang omfattas av bestämmelserna om upphovsmannens ensamrättigheter, inte längre får det skyddet om texten överlämnas till t ex en statlig utredning och publiceras inom ramen för den utredningens rapport. Rapporten med allt innehåll ses som ett "yttrande av myndighet" även om där ingår ett verk som, när det förekommer i andra sammanhang, omfattas av upphovsrätt. Man kan säga att skyddet för upphovsrätten för en text upphör då den omfattas av reglerna om myndighets handling. (Svea hovrätt 1986-04-18, DT 17, Mål nr 215/83)
Se även 26 a § 2 st. om rätt att återge verk som är upprättade hos myndigheter.
RH 2009:18:
Ett fotografi har ansetts åtnjuta upphovsrättsligt skydd enligt 1 §...
12 § 2 st Lag (1960:730) om rätt till fotografisk bild
|
|
10 §
Upphovsrätt till ett verk gäller även om verket har registrerats som mönster.
Upphovsrätt gäller inte till kretsmönster för halvledarprodukter. Om rätten till sådana kretsmönster finns särskilda bestämmelser. Lag (1994:190).
|
NJA 2009 s. 159:
Fråga om den s.k. Mini Maglite-ficklampan är skyddad enligt upphovsrättslagen...
|
|
|
|
2 Kap. Inskränkningar i upphovsrätten
|
Den ensamrätt som upphovsmannen har enligt 2 § begränsas genom de inskränkningar i ensamrätten som listas i det här kapitlet.
|
Allmänna bestämmelser om inskränkningar
| |
|
11 §
Bestämmelserna i detta kapitel medför inga inskränkningar i upphovsmannens rätt enligt 3 § utöver dem som följer av 26 c §.
När ett verk återges offentligt med stöd av detta kapitel skall källan anges i den omfattning och på det sätt som god sed kräver samt får verket inte ändras i större utsträckning än användningen kräver. Lag (1993:1007).
|
Det finns huvudsakligen tre olika typer av inskränkningar:
-
Fritt utnyttjande, t ex 12 § om privatkopiering och 22 § om citaträtt.
-
Begränsat utnyttjande mot ersättning, t ex 18 § som är en form av tvångslicens.
-
Utnyttjande enligt avtal som ingåtts mellan nyttjare och organisationer som företräder upphovsmän, se 3 a kapomavtalslicenser.
NJA 1984 s. 304:
Sveriges Radio Aktiebolag har efter beställning av enskild person utan...
NJA 2005 s. 905:
Repliker ur flera litterära verk har sammanställts med filmrepliker till ett...
RH 1996:32:
Mångfaldigande av s.k. pressklippstidning och spridning av denna i ca 30...
3 § 1 st 2 p Upphovsrättsförordning (1993:1212)
|
Framställning av tillfälliga exemplar
| |
|
11 a §
Tillfälliga former av exemplar av verk får framställas, om framställningen utgör en integrerad och väsentlig del i en teknisk process och om exemplaren är flyktiga eller har underordnad betydelse i processen. Exemplaren får inte ha självständig ekonomisk betydelse.
Framställning av exemplar enligt första stycket är tillåten bara om det enda syftet med framställningen är att möjliggöra
-
1. överföring i ett nät mellan tredje parter via en mellanhand, eller
-
2. laglig användning, dvs. användning som sker med tillstånd från upphovsmannen eller dennes rättsinnehavare, eller annan användning som inte är otillåten enligt denna lag.
Första och andra styckena ger inte rätt att framställa exemplar av litterära verk i form av datorprogram eller sammanställningar. Lag (2005:359).
|
I paragrafens första stycke anges tre förutsättningar för att det ska vara tillåtet att framställa tillfälliga exemplar av verk (del i teknisk process, flyktiga kopior, ingen självständig ekonomisk betydelse).
De exemplar som framställs ska utgöra en integrerad och väsentlig del i en teknisk process, t ex tillfälliga kopior som finns i persondatorers arbetsminnen i samband med webbläsning (t.ex. när någon ”surfar på nätet”).
Med kopior som är flyktiga eller ha underordnad betydelse i den tekniska processen menas oftast s.k. cachekopior som har till funktion att effektivisera överföringen i ett nätverk.
Med skrivningen ”möjliggöra överföring i ett nät mellan tredje parter via en mellanhand” menas t ex nätverksoperatörers tillfälliga exemplarframställning i samband med förmedling av e-post.
Med laglig användning menas användning som sker med upphovsmannens tillstånd, dvs originalverket måste vara offentliggjort för allmänheten enligt 2 § innan det är tillåtet att göra en kopia, se 12 §.
Ett exempel på ett fall när en tillfällig kopia kan få självständig ekonomisk betydelse är om en i och för sig tillfällig kopia, t.ex. en cachekopia i en nätverksserver, finns kvar trots att den permanenta ursprungskopian tagits bort från Internet.
|
|
11 b § Har upphävts genom lag (1993:1007).
| |
Framställning av exemplar för privat bruk
| |
|
12 §
Var och en får för privat bruk framställa ett eller några få exemplar av offentliggjorda verk. Såvitt gäller litterära verk i skriftlig form får exemplarframställningen dock endast avse begränsade delar av verk eller sådana verk av begränsat omfång. Exemplaren får inte användas för andra ändamål än privat bruk.
Första stycket ger inte rätt att
-
1. uppföra byggnadsverk,
-
2. framställa exemplar av datorprogram, eller
-
3. framställa exemplar i digital form av sammanställningar i digital form.
Första stycket ger inte heller rätt att för privat bruk låta en utomstående
-
1. framställa exemplar av musikaliska verk eller filmverk,
-
2. framställa bruksföremål eller skulpturer, eller
-
3. genom konstnärligt förfarande efterbilda andra konstverk.
Denna paragraf ger inte rätt att framställa exemplar av ett verk när det exemplar som är den egentliga förlagan framställts eller gjorts tillgängligt för allmänheten i strid med 2 §. Lag (2005:359).
|
Med privat bruk menas att kopian enbart får användas i privatlivet och inom familje- och umgängeskretsen. Kopior får alltså inte framställas i syften som är direkt eller indirekt kommersiellt.
Det är oklart exakt vad som gäller för kopiering på arbetsplatser. Kopiering på arbetsplatsen för användning i arbetet, så länge detta sker för egen räkning, är tillåtet. Men det är inte längre tillåtet att framställa kopior åt kollegor på arbetsplatsen, t.ex. flera tjänstemän inom ett företag eller till varje medlem i ett arbetslag inom en forskningsinstitution (jfr NJA II 1961 s. 122). Reglerna om avtalslicens ger vissa möjligheter, se 42 b §. De exakta gränserna för den tillåtna kopieringen kommer att avgöras i rättspraxis, inklusive EG-domstolen.
Förbudet att framställa kopior av databaser gäller enbart om en tillfällig kopia omfattar en tillräckligt stor del av en databas för att den ska anses utgöra en kopia av databasen, se även 49 §.
Det inte tillåtet att framställa exemplar av upphovsrättsligt skyddade verk i form av datorprogram eller databaser. För mellanhänders ansvar, se lag (2002:562) om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster (e-handelslagen).
|
|
13 § Ny beteckning 42 c § genom lag (2005:359).
| |
Framställning av exemplar för undervisningsändamål
| |
|
14 §
För undervisningsändamål får lärare och elever göra upptagningar av sina egna framföranden av verk. Upptagningarna får inte användas för andra ändamål. Lag (1993:1007).
|
|
|
15 § Har upphävts genom lag (2005:359).
| |
|
15 a § Har upphävts genom lag (1993:1007).
| |
Framställning och spridning av exemplar inom vissa arkiv och
bibliotek
| |
|
16 §
De arkiv och bibliotek som avses i tredje och fjärde styckena har rätt att framställa exemplar av verk, dock inte datorprogram,
-
1. för bevarande-, kompletterings- eller forskningsändamål,
-
2. för att tillgodose lånesökandes önskemål om enskilda artiklar eller korta avsnitt eller om material som av säkerhetsskäl inte bör lämnas ut i original, eller
-
3. för användning i läsapparater.
Exemplar som framställs på papper med stöd av första stycket 2 får spridas till lånesökande. Bestämmelser om avtalslicens för spridning av exemplar till allmänheten i andra fall och för överföring av verk till allmänheten finns i 42 d §.
Rätt till exemplarframställning och spridning enligt denna paragraf har
-
1. de statliga och kommunala arkivmyndigheterna,
-
2. de vetenskapliga bibliotek och fackbibliotek som drivs av det allmänna, och
-
3. folkbiblioteken.
Regeringen får i enskilda fall besluta att vissa andra arkiv och bibliotek än de som anges i tredje stycket ska ha rätt till exemplarframställning enligt denna paragraf. Lag (2008:1416).
|
Bibliotek får kopiera enstaka artiklar i samlingsverk, tidningar och tidskrifter samt korta avsnitt i andra utgivna verk och lämna kopiorna ut till lånesökande för forsknings- eller studieändamål. Bestämmelsen är avsedd att tillämpas när det är ändamålsenligt att göra så i stället för att lämna ut de aktuella volymerna eller häftena. Endast en kopia av varje artikel eller avsnitt får lämnas ut till varje lånesökande.
7 § Förordning (1993:1439) om pliktexemplar av dokument
7 § Förordning (2008:1420) om pliktexemplar av dokument
|
Framställning av exemplar m.m. till personer med
funktionshinder
| |
|
17 §
Var och en får på annat sätt än genom ljudupptagning framställa sådana exemplar av offentliggjorda litterära och musikaliska verk samt av offentliggjorda alster av bildkonst, som personer med funktionshinder behöver för att kunna ta del av verken. Exemplaren får också spridas till dessa personer.
De bibliotek och organisationer som regeringen beslutar i enskilda fall får även
-
1. överföra exemplar av de verk som avses i första stycket till personer med funktionshinder som behöver exemplaren för att kunna ta del av verken,
-
2. genom ljudupptagning framställa sådana exemplar av offentliggjorda litterära verk som personer med funktionshinder behöver för att kunna ta del av verken, samt sprida och överföra ljudupptagningarna till dessa personer, och
-
3. framställa sådana exemplar av verk som sänds ut i ljudradio eller television och av filmverk som döva eller hörselskadade behöver för att kunna ta del av verken, samt sprida och överföra exemplar av verken till dessa personer.
Framställning av exemplar, spridning av exemplar och överföring till allmänheten av exemplar med stöd av denna paragraf får inte ske i förvärvssyfte. Exemplaren får inte heller användas för andra ändamål än som avses i paragrafen.
När bibliotek och organisationer sprider exemplar eller överför exemplar av verk till personer med funktionshinder på ett sådant sätt att dessa personer får behålla ett exemplar av verket, har upphovsmannen rätt till ersättning. Detsamma gäller om någon med stöd av första stycket andra meningen överlåter fler än några få exemplar till personer med funktionshinder. Lag (2005:359).
|
|
Framställning av samlingsverk för användning vid undervisning
| |
|
18 §
Den som framställer ett samlingsverk, sammanställt ur verk från ett större antal upphovsmän, för användning vid undervisning, får återge mindre delar av litterära och musikaliska verk och sådana verk av litet omfång, om det har gått fem år efter det år då verken gavs ut. Konstverk får återges i anslutning till texten, om det har gått fem år efter det år då verket offentliggjordes. Upphovsmännen har rätt till ersättning.
Första stycket gäller inte sådana verk som har skapats för att användas vid undervisning och ger inte rätt att i förvärvssyfte framställa samlingsverk. Lag (2005:359).
|
Bestämmelsen gör skillnad mellan att framställa samlingsverk inom undervisningsområdet och och att framställa samlingsverk i förvärvssyfte inom kommersiella företag. Privata eller offentliga organisationer som framställer samlingsverk i syfte att använda i sin undervisningsverksamhet kan alltså göra detta enbart med stöd av den här paragrafen, medan kommersiella företag måste ha upphovsmännens tillstånd.
För den kopiering som sker med stöd av den här paragrafen får upphovsmännen ersättning genom olika avtal som ingåtts mellan skolor och organisationer som företräder upphovsmännen, t.ex. Bonus Presskopia, COPYSWEDE, skivbolagens organisation (IFPI) samt Sveriges Television (SVT), TV 4 AB och Sveriges Radio.
|
Spridning av exemplar
| |
|
19 §
När ett exemplar av ett verk med upphovsmannens samtycke har överlåtits inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, får exemplaret spridas vidare.
Första stycket ger inte rätt att tillhandahålla allmänheten
-
1. exemplar av verk, utom byggnader och brukskonst, genom uthyrning eller andra jämförliga rättshandlingar, eller
-
2. exemplar av datorprogram i maskinläsbar form eller filmverk genom utlåning. Lag (2005:359).
|
När ett exemplar av ett verk lovligen överlåtits säger man att spridningsrätten (och visningsrätten, se 20 §) konsumerats. Med det menas att upphovsmannens ursprungliga rätt att bestämma över spridningen av det enskilda exemplaret har övergått till köparen. Den här bestämmelsen gör det möjligt att t ex sälja böcker och DVD-filmer "second hand".
För att spridningsrätten ska konsumeras inom EU krävs alltså att den första försäljningen, eller annan form av övergång av äganderätten, av exemplaret i fråga görs inom EU av rättighetsinnehavaren eller med dennes samtycke.
Köparen av ett enskilt exemplar får enbart rätt att sprida och visa just det exemplaret, någon rätt att göra fler exemplar av verket, utöver vad som medges enligt 12 §, eller att offentligt framföra verket får köparen däremot inte.
Notera punkten 1 och 2 som reglerar vilka typer av verk som är undantagna från huvudregeln som säger att upphovsmannen förlorar spridningsrätten genom försäljning av ett exemplar av ett verk. Att t ex filmverk är undantagna från huvudregeln får alltså bl a konsekvensen att utlåning till allmänheten av ett exemplar av en film alltid kräver upphovsmannens samtycke.
NJA 2000 s. 580:
Straffmätning för grov misshandel av barn. NJA 2000 s. 580:
Åtal för brott mot upphovsrättslagen (1960:729) avseende handel med videospel...
RH 1994:128:
Sedan videofilmkassetter inköpts i och importerats från England och därefter...
31 § 2 st Internationell upphovsrättsförordning (1994:193)
|
Visning av exemplar
| |
|
20 §
När ett verk har utgivits får de exemplar som omfattas av utgivningen visas offentligt. Motsvarande gäller när upphovsmannen har överlåtit exemplar av ett konstverk. Lag (2005:359).
|
När ett exemplar av ett verk lovligen överlåtits säger man att visningsrätten (och spridningsrätten, se 19 §) konsumerats. Med det menas att upphovsmannens ursprungliga rätt att bestämma över visningen av det enskilda exemplaret har övergått till köparen. Den här bestämmelsen gör det möjligt att t ex visa en tavla på ett galleri.
Notera att de upphovsrättsliga bestämmelserna gör skillnad mellan begreppen framföra, överföra och visa ett exemplar av ett verk. Att spela upp en film i en lokal, inför en allmänhet som befinner sig i lokalen, innebär att man i upphovsrättslig mening framför filmen och det kräver alltid upphovsmannens samtycke. Med överföra menar man att verket görs tillgängligt via radio/TV/Internet från en annan plats än den plats där publiken befinner sig. Det kan även förekomma att ett verk görs tillgängligt för allmänheten genom att verket samtidigt överförs och framförs; om t ex en restaurangägare visar en film via TV för sina restauranggäster överförs filmen i ett första led, men i förhållande mellan restaurangägaren och restauranggästerna handlar det om ett offentligt framförande.
|
Konstverk som ingår i en film, ett televisionsprogram eller en
bild
| |
|
20 a §
Var och en får genom film eller televisionsprogram framställa och sprida exemplar av konstverk, framföra konstverk offentligt och överföra konstverk till allmänheten, om förfogandet är av underordnad betydelse med hänsyn till filmens eller televisionsprogrammets innehåll. Motsvarande förfoganden får göras vad gäller konstverk som förekommer i bakgrunden av eller annars ingår som en oväsentlig del av en bild.
Förfoganden enligt första stycket får dock endast ske om förlagan till det exemplar som framställs när konstverket tas in i filmen, televisionsprogrammet eller bilden är ett exemplar som omfattas av en utgivning av konstverket eller ett exemplar som överlåtits av upphovsmannen. Om någon exemplarframställning inte sker, gäller motsvarande det exemplar som direkt överförs till allmänheten genom televisionsprogrammet. Lag (2005:359).
|
Den här bestämmelsen tar i första hand sikte på konstverk som finns med som rekvisita i en film eller konstverk som syns i bakgrunden av en bild som huvudsakligen föreställer något annat. Även i det här fallet gäller att det exemplar av verket som syns måste ha gjorts tillgängligt för allmänheten enligt 8 §.
NJA 2010 s. 135:
Upphovsrätt. Fotografiska bilder som med fotografens samtycke funnits på en...
|
Offentliga framföranden
| |
|
21 §
Var och en får, med undantag för filmverk och sceniska verk, framföra offentliggjorda verk offentligt
-
1. vid tillfällen där framförandet av sådana verk inte är det huvudsakliga, tillträdet är avgiftsfritt och anordnandet sker utan förvärvssyfte samt
-
2. vid undervisning eller gudstjänst.
Riksdagen samt statliga och kommunala myndigheter får i fall som avses i första stycket 1 även framföra offentliggjorda filmverk och sceniska verk. Verken får framföras endast genom en uppkoppling till ett externt nätverk som tillhandahålls i syfte att tillgodose ett allmänt informationsintresse. Framförandet får ske endast i riksdagens eller myndigheternas egna lokaler.
Första stycket 2 ger inte rätt att i förvärvssyfte framföra sammanställningar vid undervisning. Lag (2005:359).
|
|
Citat
| |
|
22 §
Var och en får citera ur offentliggjorda verk i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet. Lag (1993:1007).
|
För att ett citat ska vara berättigat måste det ske i ett lojalt syfte. Det är tillåtet att återge avsnitt ur annans verk inom ramen för ett eget självständigt arbete såsom hjälpmedel för framställningen. Citatet kan då användas för att kritisera eller belysa det andra verket eller för att understryka det egna ställningstagandet eller ytterligare utveckla vad som sägs i det citerade. Bedömningen av hur långt ett citat kan vara utan att strida mot den här bestämmelsen görs med utgångspunkt i den sedvänja som redan utvecklat sig och den omfattning som motiveras av ändamålet och syftet med citatet.
Det är inte tillåtet att använda någon annans bild med hänvisning till den här bestämmelsen men en bild kan återges i anslutning till en kritisk eller vetenskaplig framställning enligt 23 §.
NJA 1984 s. 304:
Sveriges Radio Aktiebolag har efter beställning av enskild person utan...
NJA 1996 s. 712:
En dagstidning har publicerat ett referat av en i en annan dagstidning införd...
|
|
22 a § Har upphävts genom lag (1993:1007).
| |
|
22 b § Har upphävts genom lag (1993:1007).
| |
|
22 c § Har upphävts genom lag (1993:1007).
| |
|
22 d § Har upphävts genom lag (1993:1007).
| |
Återgivning av konstverk och byggnader
| |
|
23 §
Offentliggjorda konstverk får återges
-
1. i anslutning till texten i en vetenskaplig framställning som inte framställts i förvärvssyfte,
-
2. i anslutning till texten i en kritisk framställning, dock inte i digital form och
-
3. i en tidning eller tidskrift i samband med en redogörelse för en dagshändelse, dock inte om verket har skapats för att återges i en sådan publikation.
Första stycket gäller endast om återgivningen sker i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet. Lag (2005:359).
|
8 § 2 st Förordning (1973:529) om tillämpning av lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk och lagen (1960:730) om rätt till fotografisk bild med avseende på andra länder och områden, m.m.;
|
|
24 §
Konstverk får avbildas
-
1. om de stadigvarande är placerade på eller vid allmän plats utomhus,
-
2. om syftet är att annonsera en utställning eller försäljning av konstverken, men endast i den utsträckning som behövs för att främja utställningen eller försäljningen, eller
-
3. om de ingår i en samling, i kataloger, dock inte i digital form.
Byggnader får fritt avbildas. Lag (2005:359).
|
|
|
24 a § Har upphävts genom lag (1993:1007).
| |
Information om dagshändelser genom ljudradio och television
m.m.
| |
|
25 §
Verk som syns eller hörs under en dagshändelse får återges vid information om dagshändelsen genom ljudradio, television, direkt överföring eller film. Verken får dock återges endast i den omfattning som motiveras av informationssyftet. Lag (1993:1007).
|
|
|
25 a §
Verk som syns eller hörs i en televisionsutsändning får återges när ett televisionsföretag med stöd av 48 a § återger ett utdrag ur utsändningen. Lag (2010:697).
|
|
Offentliga debatter, allmänna handlingar m.m.
| |
|
26 §
Var och en får återge vad som muntligen eller skriftligen anförs
-
1. inför myndigheter,
-
2. i statliga eller kommunala representationer,
-
3. vid offentliga debatter om allmänna angelägenheter eller
-
4. vid offentliga utfrågningar om sådana angelägenheter.
Första stycket 1 och 2 gäller dock inte uppgifter för vilka sekretess gäller enligt 31 kap. 23 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Vid tillämpning av första stycket gäller
-
1. att skrifter vilka åberopas som bevis, utlåtanden och liknande får återges endast i samband med en redogörelse för det mål eller ärende i vilket de förekommit och endast i den omfattning som motiveras av ändamålet med redogörelsen,
-
2. att en upphovsman har ensamrätt att ge ut samlingar av sina anföranden och
-
3. att det som anförs vid sådana utfrågningar som avses i första stycket 4 inte får återges i ljudradio eller television med stöd av den bestämmelsen. Lag (2009:406).
|
Upphovsrättsligt skyddade verk som är en allmän handling kan omfattas av sekretess. Sekretessbestämmelsen syftar till att skydda enskilds ekonomiska förhållanden. Sekretessbestämmelsen har därför avgränsats till att endast omfatta uppgifter som finns i verk som inte offentliggjorts och som kan antas ha ett kommersiellt värde. Sådana verk som upphovsmannen inte kan få upphovsrättsliga intäkter från omfattas däremot inte av sekretessbestämmelsen, se offentlighets- och sekretesslagen
31 kap 23 §.
RH 2009:18:
Ett fotografi har ansetts åtnjuta upphovsrättsligt skydd enligt 1 §...
12 § 2 st Lag (1960:730) om rätt till fotografisk bild
|
|
26 a §
Var och en får återge verk, vilka ingår i de handlingar som avses i 9 § första stycket och är av de slag som anges i 9 § andra stycket 2-4. Detta gäller dock inte ett sådant verk som avses i 9 § tredje stycket. Upphovsmannen har rätt till ersättning, utom när återgivningen sker i samband med
-
1. en myndighets verksamhet eller
-
2. en redogörelse för ett mål eller ärende i vilket verket förekommit och verket återges endast i den omfattning som motiveras av ändamålet med redogörelsen.
Var och en får återge handlingar som är upprättade hos svenska myndigheter men inte är sådana som avses i 9 § första stycket.
Andra stycket gäller inte beträffande
-
1. kartor,
-
2. tekniska förebilder,
-
3. datorprogram,
-
4. verk som skapats för undervisning,
-
5. verk som är resultatet av vetenskaplig forskning,
-
6. alster av bildkonst,
-
7. musikaliska verk,
-
8. diktverk eller
-
9. verk av vilka exemplar genom en myndighets försorg tillhandahålls allmänheten i samband med affärsverksamhet. Lag (2000:92).
|
Alla handlingar som finns vid myndigheter ska som utgångspunkt bedömas enligt 9 § som anger vilka handlingar som omfattas av upphovsrätt och vilka som inte gör det. Notera att det kan handla om relativt snäva bedömningar där fri återgivningsrätt gäller för ett visst dokument men inte för t ex en fotografisk bild som ingår i dokumentet (under förutsättning att fotot uppnår verkshöjd enligt upphovsrättslagens terminologi, se 1 § första stycket 5).
RH 2009:18:
Ett fotografi har ansetts åtnjuta upphovsrättsligt skydd enligt 1 §...
12 § 2 st Lag (1960:730) om rätt till fotografisk bild
|
|
26 b §
Allmänna handlingar skall oavsett upphovsrätten tillhandahållas enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen.
Upphovsrätten hindrar inte att ett verk används i rättsvårdens eller den allmänna säkerhetens intresse. Lag (1997:790).
|
Upphovsrättsligt skyddade verk som är en allmän handling kan omfattas av sekretess. Sekretessbestämmelsen syftar till att skydda enskilds ekonomiska förhållanden. Sekretessbestämmelsen har därför avgränsats till att endast omfatta uppgifter som finns i verk som inte offentliggjorts och som kan antas ha ett kommersiellt värde. Sådana verk som upphovsmannen inte kan få upphovsrättsliga intäkter från omfattas däremot inte av sekretessbestämmelsen, se offentlighets- och sekretesslagen
31 kap 23 §.
RÅ 1998 ref. 42:
Den s.k. scientologibibeln har inte ansetts omfattad av sekretess enligt 2 kap....
|
Ändringar av byggnader och bruksföremål
| |
|
26 c §
Ägaren till en byggnad eller ett bruksföremål får ändra egendomen utan upphovsmannens samtycke. Lag (1993:1007).
|
Den här bestämmelsen är ett undantag från 3 §. Den praktiska konsekvensen av den här bestämmelsen är t ex att den som äger ett hus får ändra det som han vill oavsett om upphovsmannen kan känna sig kränkt eller inte.
|
Särskilda bestämmelser om ljudradio och television
| |
|
26 d § Ny beteckning 42 e § genom lag (2005:359).
| |
|
26 e §
Ett radio- eller televisionsföretag som har rätt att sända ut ett verk får ta upp verket på en anordning genom vilken det kan återges, om det görs
-
1. för användning vid egna utsändningar ett fåtal gånger under begränsad tid,
-
2. för att säkerställa bevisning om utsändningens innehåll, eller
-
3. för att en statlig myndighet ska kunna utöva tillsyn över utsändningsverksamheten.
Upptagningar som avses i första stycket 2 och 3 får användas endast för de ändamål som anges där. Om sådana upptagningar har dokumentariskt värde, får de dock bevaras hos Kungl. biblioteket.
En statlig myndighet som har till uppgift att utöva tillsyn över reklamen i ljudradio- och televisionsutsändningar får återge utsändningar i den omfattning som motiveras av ändamålet med tillsynen. Lag (2008:1416).
|
12 § 4 st Lag (1960:730) om rätt till fotografisk bild
4 § 3 st Förordning (1993:1439) om pliktexemplar av dokument
4 § 3 st Förordning (2008:1420) om pliktexemplar av dokument
|
|
26 f § Ny beteckning 42 f § genom lag (2005:359).
| |
Särskilda bestämmelser om datorprogram m.m.
| |
|
26 g §
Den som har förvärvat rätt att använda ett datorprogram får framställa sådana exemplar av programmet och göra sådana ändringar i programmet som är nödvändiga för att han skall kunna använda programmet för dess avsedda ändamål. Detta gäller även rättelse av fel.
Den som har rätt att använda ett datorprogram får framställa säkerhetsexemplar av programmet, om detta är nödvändigt för den avsedda användningen av programmet.
Exemplar som framställs med stöd av första eller andra stycket får inte utnyttjas för andra ändamål och får inte heller användas när rätten att utnyttja programmet har upphört.
Den som har rätt att använda ett datorprogram får iaktta, undersöka eller prova programmets funktion för att fastställa de idéer och principer som ligger bakom programmets olika detaljer. Detta gäller under förutsättning att det sker vid sådan laddning, visning på skärm, körning, överföring eller lagring av programmet som han har rätt att utföra.
Den som har rätt att använda en sammanställning får förfoga över den på det sätt som är nödvändigt för att han skall kunna använda sammanställningen för dess avsedda ändamål.
Avtalsvillkor som inskränker användarens rätt enligt andra, fjärde eller femte stycket är ogiltiga. Lag (1997:790).
|
Femte stycket får den praktiska konsekvensen att om man köper en CD-ROM-skiva med ett digitalt uppslagsverk kan man spara delar av detta på sin hårddisk om det underlättar användningen och om man köper tillgång till en databas på Internet kan man kopiera delar av den till sin hårddisk för att läsa texter utan att vara uppkopplad mot Internet.
|
|
26 h §
Återgivning av ett datorprograms kod eller översättning av kodens form är tillåten om åtgärderna krävs för att få den information som är nödvändig för att uppnå samverkansförmåga mellan programmet och ett annat program. Detta gäller dock endast under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:
-
1. åtgärderna utförs av en person som har rätt att använda programmet eller för hans räkning av en person som har fått rätt att utföra åtgärderna,
-
2. den information som är nödvändig för att uppnå samverkansförmåga har inte tidigare varit lätt åtkomlig för de i 1 angivna personerna och
-
3. åtgärderna är begränsade till de delar av originalprogrammet som är nödvändiga för att uppnå den avsedda samverkansförmågan.
Första stycket innebär inte att informationen får
-
1. användas för andra ändamål än att uppnå den avsedda samverkansförmågan,
-
2. överlämnas till andra personer, utom när detta är nödvändigt för att uppnå den avsedda samverkansförmågan,
-
3. användas för utveckling, tillverkning eller marknadsföring av ett datorprogram som i förhållande till det skyddade programmet har en väsentligen likartad uttrycksform eller
-
4. användas för andra åtgärder som utgör intrång i upphovsrätten.
Avtalsvillkor som inskränker användarens rätt enligt denna paragraf är ogiltiga. Lag (1993:1007).
| |
|
26 i § Ny beteckning 42 a § genom lag (2005:359).
| |
|
|
|
2 a kap. Rätt till särskild ersättning
| |
|
26 j § Har upphävts genom lag (2007:521).
| |
Ersättning vid tillverkning och införsel av anordningar för
ljud- eller bildupptagning
| |
|
26 k §
När en näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet tillverkar eller till landet inför anordningar på vilka ljud eller rörliga bilder kan tas upp och som är särskilt ägnade för framställning av exemplar av verk för privat bruk, har upphovsmän till skyddade verk som därefter har sänts ut i ljudradio eller television eller som har getts ut på anordningar genom vilka de kan återges rätt till ersättning av näringsidkaren.
Upphovsmännen har dock inte rätt till ersättning, om de tillverkade eller införda anordningarna skall
-
1. användas till annat än framställning av exemplar av verk för privat bruk,
-
2. föras ut ur landet eller
-
3. användas till framställning av exemplar av verk till personer med funktionshinder. Lag (2005:359).
|
Den här bestämmelsen gäller vad som tidigare kallades kasettersättning, numera privatkopieringsersättning. Avtal och inkassering av ersättning enligt den här bestämmelsen hanteras av Copyswede.
Syftet med bestämmelsen är att rättighetsinnehavare ska få en rimlig ersättning för det som privatpersoner kopierar med stöd av 12 §. Eftersom det i praktiken skulle vara omöjligt att inkassera ersättning direkt från privatpersoner har man löst det på så vis att den näringsidkare som importerar eller tillverkar teknisk utrustning/material, som är direkt avsedd för att användas vid kopiering, betalar en ersättning till Copyswede som vidarebefordrar ersättningen till rättighetsinnehavaren. Den tekniska utrustning/material som avses är främst oinspelade kassett- och videoband samt inspelningsbara CD- och DVD-skivor. Privatpersoner betalar på så vis en indirekt ersättning för sin kopiering genom att de betalar för varan.
27 §, 28 § Internationell upphovsrättsförordning (1994:193)
|
|
26 l §
Ersättningen enligt 26 k § är
-
1. för en anordning för analog upptagning: två och ett halvt öre för varje möjlig upptagningsminut,
-
2. för anordningar där digital upptagning kan ske upprepade gånger: 0,4 öre per megabyte lagringsutrymme,
-
3. för andra anordningar där digital upptagning kan ske: 0,25 öre per megabyte lagringsutrymme.
Näringsidkaren har rätt till nedsättning av ersättningsbeloppen enligt första stycket, om
-
1. upphovsmännen på annat sätt kompenseras för framställning av exemplar av sådana verk som avses i 26 k §, eller
-
2. ersättningen med hänsyn till omständigheter hänförliga till en anordning eller i övrigt förhållandena på marknaden är oskäligt hög. Lag (2005:359).
|
Copyswede är den organisation som inkasserar ersättning och de exakta ersättningsnivåerna finns på deras hemsida.
|
|
26 m §
Endast organisation som företräder ett flertal ersättningsberättigade svenska upphovsmän och innehavare av närstående rättigheter på området har rätt att kräva in och träffa avtal om att sätta ned ersättning enligt 26 k och 26 l §§. Organisationen skall kräva in ersättningen och fördela den mellan de ersättningsberättigade, efter avdrag för skälig ersättning till organisationen för dess omkostnader. Vid fördelningen skall rättighetshavare som inte företräds av organisationen vara likställda med rättighetshavare som organisationen företräder.
Näringsidkare som avses i 26 k § första stycket skall anmäla sig hos en sådan organisation som avses i första stycket. Näringsidkaren skall på begäran av organisationen redovisa det antal anordningar som omfattas av rätt till ersättning, anordningarnas upptagningstid eller lagringskapacitet, om anordningarna kan användas för digital upptagning upprepade gånger och när anordningarna tillverkades eller infördes. Av redovisningen skall framgå antalet anordningar enligt 26 k § andra stycket. Lag (2005:359).
|
Copyswede är den organisation som avses. Ersättning betalas ut av Copyswede till huvudsakligen skådespelare, musiker, författare, låtskrivare, journalister, fotografer, filmproducenter och skivproducenter. Konstnärerna får ca 2/3 och producenterna 1/3 av pengarna.
27 §, 28 § Internationell upphovsrättsförordning (1994:193)
|
Ersättning vid vidareförsäljning av originalkonstverk
(följerätt)
| |
|
26 n §
Om ett exemplar av ett originalkonstverk som har överlåtits säljs vidare inom upphovsrättens giltighetstid har upphovsmannen rätt till ersättning (följerätt) om någon som är yrkesmässigt verksam på konstmarknaden är säljare, förmedlare eller köpare vid försäljningen. Med originalkonstverk avses
-
1. konstverk som har utförts av konstnären själv, eller
-
2. exemplar av konstverk som har framställts i ett begränsat antal av konstnären själv eller med hans eller hennes tillstånd.
Upphovsmannen har inte rätt till ersättning om
-
1. försäljningspriset exklusive mervärdesskatt inte överstiger en tjugondel av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken,
-
2. försäljningen avser ett alster av byggnadskonst, eller
-
3. försäljningen sker från en privatperson till ett museum som är öppet för allmänheten och som bedriver verksamhet utan vinstsyfte, om försäljningen skett utan att en förmedlare som är yrkesmässigt verksam på konstmarknaden medverkat.
Om endast en person som är yrkesmässigt verksam på konstmarknaden som säljare, förmedlare eller köpare deltar vid försäljningen, ska ersättningen betalas av denne. Har fler än en sådan person deltagit vid försäljningen ska ersättningen betalas av säljaren. Om säljaren inte är yrkesmässigt verksam på konstmarknaden ska ersättningen i stället betalas av förmedlaren. Lag (2010:1206).
|
Följerätten är en rättighet som ger upphovsmannen / rättighetsinnehavaren en individuell ersättningsrätt vid vidareförsäljning av exemplar av konstverk, som sker inom upphovsrättens giltighetstid. Rätten omfattar förutom konstverk även fotografiska bilder, se även 49 a § som ger upphovsrättsligt skydd för bl a bilder som inte uppnår verkshöjd.
Med konstverk menas bildkonstverk som målningar, teckningar, skulpturer, alster av bildkonst, inklusive fotografiska verk och brukskonst som t ex keramiska föremål och glasföremål. Följerätten är alltså inte begränsad till att gälla konstverk framställda med en viss teknik eller i ett visst material.
Följerätten ska gälla vid all vidareförsäljning av originalkonstverk där yrkesmässigt verksamma på konstmarknaden deltar som säljare, köpare eller förmedlare. I praktiken handlar det främst om auktionskammare/konsthandlare/konstgallerier. Ersättningen skall primärt betalas av säljaren.
Originalkonstverk är konstverk som utförts av konstnären själv eller exemplar av konstverk som, av konstnären själv eller med dennes tillstånd, framställts i ett begränsat antal.
Den organisation som inkasserar och vidareförmedlar ersättning för följerätt är Bildkonst Upphovsrätt i Sverige ek. för., BUS.
|
|
26 o §
Ersättningen enligt 26 n § skall beräknas på försäljningspriset exklusive mervärdesskatt och tas ut med
-
1. fem procent av den del av försäljningspriset som inte överstiger 50 000 euro,
-
2. tre procent av den del av försäljningspriset som ligger mellan 50 000,01 och 200 000 euro,
-
3. en procent av den del av försäljningspriset som ligger mellan 200 000,01 och 350 000 euro,
-
4. en halv procent av den del av försäljningspriset som ligger mellan 350 000,01 och 500 000 euro,
-
5. 0,25 procent av den del av försäljningspriset som överstiger 500 000 euro.
Ersättning enligt första stycket får tas ut med högst 12 500 euro.
Vid fastställande av vad som skall betalas i följerättsersättning skall omräkning av de belopp som anges i första och andra styckena från euro till svenska kronor ske enligt den växelkurs som Europeiska centralbanken har fastställt för den dag då försäljningen äger rum, eller, om försäljningen inte sker på en svensk bankdag, den växelkurs som fastställts för närmast föregående svenska bankdag.
Rätten till ersättning är personlig och får inte överlåtas eller efterges. Efter upphovsmannens död är, trots 10 kap. 3 § första stycket äktenskapsbalken, föreskrifterna om bodelning, arv och testamente tillämpliga på rätten. Lag (2007:521).
| |
|
26 p §
Endast organisation som företräder ett flertal svenska upphovsmän på området har rätt att kräva in ersättningen. Organisationen skall kräva in ersättningen och betala beloppet till den ersättningsberättigade, efter avdrag för skälig ersättning till organisationen för dess omkostnader. Om organisationen inte kräver den ersättningsskyldige på ersättningen inom tre år efter utgången av det kalenderår då försäljningen ägde rum, är fordringen preskriberad.
Den som är ersättningsskyldig skall på begäran av organisationen redovisa de ersättningsgrundande försäljningar som gjorts under de tre närmast föregående kalenderåren.
Den ersättningsberättigades fordran på organisationen preskriberas tio år efter tillkomsten, dock endast om organisationen har vidtagit rimliga åtgärder för att finna den ersättningsberättigade. Lag (2007:521).
| |
|
|
|
3 Kap. Upphovsrättens övergång
|
En upphovsman kan överlåta sin förfoganderätt genom avtal. Att överlåta förfoganderätten innebär att upphovsmannen genom arv, köp, eller gåva överlåter äganderätten till verket till någon annan eller att upphovsmannen temporärt upplåter någon annan att använda verket. Bestämmelserna i det här kapitlet är dispositiva och det är avtalets villkor som avgör hur stor del av och med vilka begränsningar förfoganderätten som överlåtits.
Exempel på vanliga upplåtelser av förfoganderätten är när författare tecknar avtal om utgivning med ett förlag eller när en tonsättare tecknar avtal med STIM och upplåter till STIM att framföra/mångfaldiga en musikinspelning, se 30-31 §§.
Allmänna avtalsrättsliga regler gäller för upphovsrättsliga avtal men det finns en särskild tolkningsregel för upphovsrättsliga avtal, den s.k. specifikationsprincipen. Den innebär att upphovsrättsliga avtal ska tolkas enligt ordalydesen i avtalet; de delar av upphovsrätten som inte uttryckligen upplåtits har upphovsmannen fortfarande ensamrätt till. Oklara avtal ska tolkas till fördel för upphovsmannen.
Det är enbart de ekonomiska rättigheterna som kan överlåtas, den ideella rätten, 3 §, kan inte överlåtas men däremot efterges.
|
Allmänna bestämmelser om överlåtelse
| |
|
27 §
Upphovsrätt må, med den begränsning som följer av vad i 3 § sägs, helt eller delvis överlåtas. Överlåtelse av exemplar innefattar icke överlåtelse av upphovsrätt. I fråga om b eställd porträttbild äger upphovsmannen dock icke utöva sin rätt utan tillstånd av beställaren eller, efter dennes död, av hans efterlevande make och arvingar.
Beträffande överlåtelse av upphovsrätt i vissa särskilda avseenden föreskrivs i 30--40 §§. Dessa bestämmelser tillämpas dock endast i den mån ej annat avtalats. Lag (1992:1687).
|
En upphovsman får genom köp, byte eller gåva överlåta hela eller delar av de ekonomiska rättigheterna, se 2 §, till någon annan. Upphovsmannen kan också genom upplåtelse ge någon annan rätten att förfoga över verket under en begränsad tid och i begrändad omfattning.
I bestämmelsen används enbart termen överlåtelse (= ägandeövergång) men den omfattar här även termen upplåtelse (= temporär förfoganderätt).
Oavsett om det handlar om en permanent ägandeövergång eller en temporär förfoganderätt så är det avtalets villkor som bestämmer eventuella begränsningar i förfoganderätten, t ex begränsningar i tid och rum eller antalet exemplar som får framställas eller att ett visst antal förfoganden får genomföras. Avtalet ska tolkas enligt ordalydesen i avtalet; de delar av upphovsrätten som inte uttryckligen upplåtits har upphovsmannen fortfarande ensamrätt till. Oklara avtal ska tolkas till fördel för upphovsmannen.
NJA 2010 s. 559:
Om inte annat klargjorts av upphovsrättsinnehavaren får det, vid ett avtal om...
RH 2009:7:
En tidningsartikel m.m. av en journalistpraktikant har använts utöver vad som...
|
|
28 §
Om ej annat avtalats, äger den till vilken upphovsrätt överlåtits icke ändra verket samt ej heller överlåta rätten vidare. Ingår rätten i en rörelse, må den överlåtas i samband med överlåtelse av rörelsen eller del därav; överlåtaren svarar dock alltjämt för avtalets fullgörande.
|
NJA 2010 s. 559:
Om inte annat klargjorts av upphovsrättsinnehavaren får det, vid ett avtal om...
|
|
29 §
Om en upphovsman till en framställare av ljudupptagningar eller upptagningar av rörliga bilder överlåter sin rätt att genom uthyrning av sådana upptagningar göra ett verk tillgängligt för allmänheten, har upphovsmannen rätt till skälig ersättning.
Avtalsvillkor som inskränker denna rätt är ogiltiga. Lag (1997:309).
|
Den här bestämmelsen är en tvingande rätt till ersättning för upphovsmannen när han/hon överlåter sin uthyrningsrätt till en producent
|
Avtal om offentligt framförande m.m.
| |
|
30 §
Överlåts rätt att överföra ett verk till allmänheten eller att framföra det offentligt, skall överlåtelsen gälla för en tid av tre år och inte medföra ensamrätt. Har längre giltighetstid än tre år bestämts och är ensamrätt avtalad, får upphovsmannen ändå själv överföra eller framföra verket eller överlåta sådan rätt åt annan, om rätten under en tid av tre år inte tagits i bruk.
Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte filmverk. Lag (2005:359).
|
|
Förlagsavtal
| |
|
31 §
Genom förlagsavtal överlåter upphovsmannen till förläggare rätt att genom tryck eller liknande förfarande mångfaldiga och utgiva litterärt eller konstnärligt verk.
Manuskript eller annat exemplar av verket, efter vilket detta skall återgivas, förblir i upphovsmannens ägo.
|
|
|
32 §
Förläggaren har rätt att utgiva en upplaga, vilken ej må överstiga av litterärt verk 2 000, av musikaliskt verk 1 000 och av konstverk 200 exemplar.
Med upplaga förstås vad förläggaren på en gång låter framställa.
| |
|
33 §
Förläggaren är pliktig att utgiva verket inom skälig tid, på sedvanligt sätt sörja för dess spridning samt fullfölja utgivningen i den omfattning som betingas av möjligheterna till avsättning och övriga omständigheter. Försummas det, äger upphovsmannen häva avtalet och därvid behålla uppburet honorar. Har upphovsmannen lidit skada, som ej täckes därav, skall den ock ersättas.
|
|
|
34 §
Om verket icke är utgivet inom två år eller, såvitt angår musikaliskt verk, inom fyra år från det upphovsmannen avlämnat fullständigt manuskript eller annat exemplar som skall mångfaldigas, äger upphovsmannen, ändå att försummelse ej ligger förläggaren till last, häva avtalet och därvid behålla uppburet honorar. Samma lag vare, om verket är utgånget och förläggaren har rätt att utgiva ny upplaga men icke inom ett år efter det upphovsmannen hos honom begärt sådan utgivning utnyttjar sin rätt.
|
|
|
35 §
Förläggaren är skyldig att tillställa upphovsmannen intyg från tryckeriet eller den som eljest mångfaldigar verket om antalet framställda exemplar.
Har under räkenskapsår skett försäljning för vilken upphovsmannen har rätt till honorar, skall förläggaren inom nio månader efter årets slut tillställa honom redovisning, angivande försäljningen under året samt restupplagan vid årsskiftet. Även eljest äger upphovsmannen efter redovisningsfristens utgång på begäran erhålla uppgift om restupplagan vid årsskiftet.
| |
|
36 §
Påbörjas framställning av ny upplaga senare än ett år efter det föregående upplaga utgavs, skall upphovsmannen före framställningen erhålla tillfälle att göra sådana ändringar i verket, som kunna vidtagas utan oskälig kostnad och icke ändra verkets karaktär.
| |
|
37 §
Upphovsmannen har icke rätt att på nytt utgiva verket i den form och på det sätt som avses i avtalet, förrän den eller de upplagor som förläggaren äger utgiva blivit slutsålda.
Litterärt verk må dock sedan femton år förflutit efter det år, då utgivningen påbörjades, av upphovsmannen intagas i upplaga av hans samlade eller valda arbeten.
| |
|
38 §
Bestämmelserna om förlagsavtal äga icke tillämpning på bidrag till tidning eller tidskrift. För bidrag till annat samlingsverk gälla icke 33 och 34 §§.
|
|
Avtal om filmning
| |
|
39 §
Överlåtelse av rätt till inspelning av litterärt eller konstnärligt verk på film omfattar rätt att genom filmen på biograf, i television eller annorledes göra verket tillgängligt för allmänheten samt att i filmen återgiva talade inslag i text eller översätta dem till annat språk. Vad sålunda stadgats gäller icke musikaliskt verk. Lag (1973:363).
|
|
|
40 §
Överlåtes rätt att utnyttja ett litterärt eller musikaliskt verk för film, som är avsedd för offentlig visning, är förvärvaren pliktig att inom skälig tid inspela filmverket och sörja för att det göres tillgängligt för allmänheten. Försummas det, äger upphovsmannen häva avtalet och därvid behålla uppburet honorar. Har upphovsmannen lidit skada, som ej täckes därav, skall den ock ersättas.
Om filmverket icke är inspelat inom fem år från det upphovsmannen fullgjort vad på honom ankommer, äger upphovsmannen, ändå att försummelse ej ligger förvärvaren till last, häva avtalet och därvid behålla uppburet honorar.
|
|
Datorprogram skapade i anställningsförhållanden
| |
|
40 a §
Upphovsrätten till ett datorprogram, som skapas av en arbetstagare som ett led i hans arbetsuppgifter eller efter instruktioner av arbetsgivaren, övergår till arbetsgivaren, såvida inte något annat har avtalats. Lag (1992:1687).
|
|
Upphovsrättens övergång vid upphovsmannens död, m.m.
| |
|
41 §
Efter upphovsmannens död är, utan hinder av 10 kap. 3 § första stycket äktenskapsbalken, föreskrifterna om bodelning, arv och testamente tillämpliga på upphovsrätten. Avträds boet till förvaltning av boutredningsman, får denne inte utan dödsbodelägarnas samtycke utnyttja verket på annat sätt än som förut har skett.
Upphovsmannen äger genom testamente, med bindande verkan även för efterlevande make och bröstarvingar, giva föreskrifter om rättens utövande eller bemyndiga annan att meddela dylika föreskrifter. Lag (1987:800).
|
|
|
42 §
Upphovsrätt må ej tagas i mät hos upphovsmannen själv eller hos någon, till vilken rätten övergått på grund av bodelning, arv eller testamente. Samma lag vare beträffande manuskript, så ock i fråga om exemplar av sådant konstverk som ej blivit utställt, utbjudet till salu eller eljest godkänt för offentliggörande. Lag (1987:800).
|
NJA 2005 s. 510:
En upphovsman har upplåtit mångfaldigande- och spridningsrätt till verk till...
|
|
|
|
3 a kap. Avtalslicenser
| |
Gemensamma bestämmelser om avtalslicenser
| |
|
42 a §
En avtalslicens som avses i 42 b-42 g §§ gäller för utnyttjande av verk på visst sätt, när ett avtal har ingåtts om utnyttjande av verk på sådant sätt med en organisation som företräder ett flertal svenska upphovsmän på området. Avtalslicensen ger användaren rätt att utnyttja verk av det slag som avses med avtalet trots att verkens upphovsmän inte företräds av organisationen.
För att ett verk ska få utnyttjas med stöd av 42 c § krävs att avtalet med organisationen har ingåtts av någon som bedriver undervisningsverksamhet i organiserade former.
När ett verk utnyttjas med stöd av 42 e § har upphovsmannen rätt till ersättning.
När ett verk utnyttjas med stöd av 42 b, 42 c, 42 d, 42 f eller 42 g § tillämpas följande. De villkor i fråga om rätten att utnyttja verket som följer av avtalet gäller. Upphovsmannen ska i fråga om ersättning som lämnas enligt avtalet och förmåner från organisationen vilka väsentligen bekostas genom ersättningen vara likställd med de upphovsmän som organisationen företräder. Upphovsmannen har dock oavsett detta alltid rätt till ersättning som hänför sig till utnyttjandet, om han eller hon begär det inom tre år efter det år då verket utnyttjades. Krav på ersättning får riktas endast mot organisationen.
Gentemot den som använder ett verk med stöd av 42 f § får krav på ersättning göras gällande endast av de avtalsslutande organisationerna. Kraven ska framställas samtidigt. Lag (2011:94).
|
Den här bestämmelsen handlar om kollektiv förvaltning av rättigheter och i praktiken menas det system av olika avtal som finns mellan rättighetsinnehavare och en upphovsrättsorganisation och mellan upphovsrättsorganisationen och användaren. Förenklat innebär detta att upphovsrättsorganisationen hanterar krav på ersättning för legala massutnyttjanden av upphovsrättsligt skyddade verk och närstående rättigheter; användaren betalar avtalsenlig ersättning till upphovsrättsorganisationen som vidarebefordrar ersättningen till respektive rättighetsinnehavare. Den ersättningsmodellen innebär att rättighetsinnehavarna får rimlig ersättning när deras verk används på ett sätt som de annars skulle ha svårt att bevaka individuellt. En avtalslicens förenklar också för den som använder någon annans verk och inte vill riskera att göra intrång i någons ensamrätt.
Inom musikområdet finns flera organisationer som bevakar rättighetsinnehavarnas intressen. Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå (STIM) företräder svenska och utländska upphovsmän och deras förlag, och tecknar avtal för bl.a. musik online. Nordisk Copyright Bureau (NCB) är en dotterorganisation till STIM och förvaltar de s.k. mekaniska rättigheterna, dvs. rätten till exemplarframställning. Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation (SAMI) företräder de utövande konstnärerna och International Federation of the Phonographic Industry (IFPI) företräder skivbolagen.
Det finns utländska motsvarigheter till de svenska organisationerna och genom s.k. ömsesidighetsavtal mellan de olika nationella organisationerna bevakar de varandras rättigheter i respektive land och inkasserar ersättning från användarna.
Utöver de svenska organisationer som har enskilda rättighetsinnehavare som medlemmar finns också en samararbetsorganisation, Copyswede, där Stim, NCB och SAMI m fl ingår. Copyswedes huvudsakliga uppgift är att hantera avtalslicenser för sändning i svenska kabelnät av tv-kanaler och vidaresändning av svenska kanaler i utländska kabelnät. Copyswede hanterar också inkassering av privatkopieringsersättningen i enlighet med se 26 k-m §§.
|
Framställning av exemplar inom myndigheter, företag och
organisationer m.fl.
| |
|
42 b §
Riksdagen, beslutande kommunala församlingar, statliga och kommunala myndigheter samt företag och organisationer får för att tillgodose behovet av information inom sin verksamhet framställa exemplar genom reprografiskt förfarande av utgivna litterära verk och av konstverk som finns återgivna i anslutning till texten i ett sådant verk, om avtalslicens gäller enligt 42 a §.
Första stycket gäller inte, om upphovsmannen hos någon av de avtalsslutande parterna har meddelat förbud mot exemplarframställningen. Lag (2005:359).
|
För att kopiera en tidningsartikel för spridning på arbetsplatsen krävs alltså att man betalar ersättning (jfr 12 §, som i detta fall inte blir tillämplig). Bestämmelsen avser främst kopiering av dels fackmässiga artiklar i tidningar, tidskrifter och samlingsverk, dels korta avsnitt av andra verk av fackmässig karaktär.
Notera att den här avtalslicensbestämmelsen enbart gäller för material som ska användas inom den egna verksamheten och är begränsad till kopiering genom reprografiskt förfarande, dvs. framför allt fotokopiering. Många moderna apparater för fotokopiering innefattar ett mellanled där en digital kopia framställs innan den slutliga papperskopian produceras och det är också tillåtet.
Avtalslicens för den här typen av verk hanteras av Bonus Presskopia. Avtalsparter kan vara skolor, företag, organisationer och myndigheter.
|
Framställning av exemplar inom undervisningsverksamhet
| |
|
42 c §
För undervisningsändamål får exemplar framställas av offentliggjorda verk, om avtalslicens gäller enligt 42 a §. Exemplaren får användas endast i undervisningsverksamhet som omfattas av det avtal som förutsätts för uppkomsten av avtalslicensen.
Första stycket gäller inte, om upphovsmannen hos någon av de avtalsslutande parterna har meddelat förbud mot exemplarframställningen. Lag (2005:359).
|
Avtalslicens för den här typen av verk hanteras av Bonus Presskopia. Avtalsparter kan vara skolor, friskolor, högskolor/universitet och studiecirklar.
Den här typen av avtal reglerar vanligen ersättningens storlek, vem som får kopiera, vilken kopieringsteknik som får användas, hur omfattande kopieringen får vara och eventuella undantag från rätten att kopiera.
|
Arkivs och biblioteks möjligheter att överföra verk till
allmänheten m.m.
| |
|
42 d §
De arkiv och bibliotek som avses i 16 § tredje och fjärde styckena har, om avtalslicens gäller enligt 42 a §, rätt
-
1. att överföra verk, dock inte datorprogram, till lånesökande såvitt gäller enskilda artiklar, korta avsnitt eller material som av säkerhetsskäl inte bör lämnas ut i original, och
-
2. att sprida exemplar som framställts med stöd av 16 § första stycket 2 till lånesökande i andra fall än de som avses i 16 § andra stycket.
Första stycket gäller inte, om upphovsmannen hos någon av de avtalsslutande parterna har meddelat förbud mot överföringen eller spridningen. Lag (2005:359).
|
Bestämmelsen handlar om arkivs/biblioteks rätt att till lånesökande överföra och sprida, i annat än pappersform, enskilda artiklar, korta avsnitt eller material som av säkerhetsskäl inte bör lämnas ut i original. Material får enbart kopieras för vissa angivna ändamål och arkiven/biblioteken måste har slutit en s.k. avtalslicens med en organisation som tillvaratar upphovsmännens intressen. Detta gäller för kopior som är avsedda för rent privat bruk. Om kopiorna däremot är avsedda att användas exempelvis i en bok eller för reklam måste den som beställer kopiorna ta på sig allt ansvar för användningen av materialet.
|
Utsändning i ljudradio eller television
| |
|
42 e §
De radio- och televisionsföretag som regeringen i enskilda fall beslutar får sända ut utgivna litterära och musikaliska verk samt offentliggjorda konstverk, om avtalslicens gäller enligt 42 a §.
Första stycket gäller inte sceniska verk och inte heller andra verk, om upphovsmannen har förbjudit företaget att sända ut verket eller det av andra skäl finns särskild anledning att anta att han motsätter sig utsändningen. Första stycket gäller inte sådan vidaresändning som avses i 42 f §.
Vid utsändning över satellit gäller avtalslicensen endast om sändarföretaget samtidigt verkställer utsändning genom en marksändare. Lag (2005:359).
|
|
Vidaresändning av verk i ljudradio- eller televisionsutsändning
| |
|
42 f §
Var och en har rätt att till allmänheten trådlöst eller genom kabel samtidigt och oförändrat återutsända (vidaresända) verk som ingår i en trådlös ljudradio- eller televisionsutsändning, om avtalslicens gäller enligt 42 a §.
Första stycket gäller inte verk till vilka rättigheterna till vidaresändning innehas av det radio- eller televisionsföretag som sänder ut den ursprungliga sändningen. Lag (2005:359).
|
Vidaresändning kräver alltid tillstånd från de berörda rättighetshavare. Ett TV-program har vanligen flera olika rättighetshavare, t ex manusförfattare, regissörer, skådespelare, kompositörer, musiker och producenter.
Filmproducenter är en grupp rättighetshavare som har rätt till ersättning enligt den här bestämmelsen. Avtalslicens enligt 42 a § finns och ersättningen fördelas av http://www.frf.se/ Filmproducenternas Rättighetsförening, FRF.
1 § Lag (1980:612) om medling i vissa upphovsrättstvister
|
Återanvändning av verk i radio och tv
| |
|
42 g §
Ett radio- eller televisionsföretag får, om avtalslicens gäller enligt 42 a §, överföra offentliggjorda verk till allmänheten, om verken ingår i egna eller av företaget beställda produktioner som har sänts ut före den 1 juli 2005. Företaget får också framställa sådana exemplar av verken som är nödvändiga för överföringen.
Första stycket gäller inte om upphovsmannen hos någon av de avtalsslutande parterna har meddelat förbud mot överföringen eller exemplarframställningen, eller om det av andra skäl finns särskild anledning att anta att upphovsmannen motsätter sig förfogandet. Lag (2011:94).
|
|
|
|
|
4 Kap. Upphovsrättens giltighet
| |
|
43 §
Upphovsrätt till ett verk gäller intill utgången av sjuttionde året efter det år då upphovsmannen avled eller, i fråga om verk som avses i 6 §, efter den sist avlidne upphovsmannens dödsår. Upphovsrätt till ett filmverk gäller i stället intill utgången av sjuttionde året efter dödsåret för den sist avlidne av huvudregissören, manusförfattaren, dialogförfattaren och kompositören av musik som har skapats speciellt för verket. Lag (1995:1273).
|
NJA 2009 s. 159:
Fråga om den s.k. Mini Maglite-ficklampan är skyddad enligt upphovsrättslagen...
|
|
44 §
För verk som har offentliggjorts utan att upphovsmannen har blivit angiven med sitt namn eller med sin allmänt kända pseudonym eller signatur gäller upphovsrätten intill utgången av sjuttionde året efter det år då verket offentliggjordes. Om verket består av två eller flera delar, räknas tiden för varje del för sig.
Om upphovsmannen inom den tid som anges i första stycket avslöjar sin identitet, gäller bestämmelserna i 43 §.
För verk som inte har offentliggjorts och vars upphovsman inte är känd gäller upphovsrätten intill utgången av sjuttionde året efter det år då verket skapades.
|
|
|
44 a §
Om ett verk inte har getts ut inom den tid som avses i 43 eller 44 §, har den som därefter för första gången ger ut eller offentliggör verket sådan rätt till verket som svarar mot de ekonomiska rättigheter som innefattas i upphovsrätten. Rätten gäller intill utgången av tjugofemte året efter det år då verket gavs ut eller offentliggjordes. Lag (1995:1273).
|
10 § 2 st, 16 § 3 st, 21 § 4 st, 2 § 4 st, 6 § 2 st Internationell upphovsrättsförordning (1994:193)
|
|
|
|
5 Kap. Vissa upphovsrätten närstående rättigheter
|
Prestationer som har ett nära samband med den litterära eller konstnärliga verksamheten skyddas enligt bestämmelserna om närstående rättigheter. De kategorier som vanligtvis skyddas är: utövande konstnärer, fonogramproducenter, producenter av bildupptagnings, radio- och televisionsföretag samt fotografer. De kallas närstående rättighetshavare.
Skyddet för närstående rättigheter skiljer sig från övriga upphovsrättsliga bestämmlser på fler punkter.
-
Skyddet kan gälla för andra prestationer än själva skapandet av ett verk; ett framförande av ett verk, ett fonogram, en bildupptagning, en radio- eller televisionsutsändningssignal.
-
Skyddet kan gälla för verk som inte uppnår verkshöjd; en databas eller ett fotografi.
-
Skyddstiden är kortare än skyddstiden för verk och räknas från året för framförandet, upptagningen, utgivningen, utsändningen eller framställningen.
|
Utövande konstnärer
| |
|
45 §
En utövande konstnär har, med de inskränkningar som föreskrivs i denna lag, en uteslutande rätt att förfoga över sitt framförande av ett litterärt eller konstnärligt verk eller ett uttryck av folklore genom att
-
1. ta upp framförandet på en grammofonskiva, en film eller en annan anordning, genom vilken det kan återges,
-
2. framställa exemplar av en upptagning av framförandet, och
-
3. göra framförandet eller en upptagning av det tillgängligt för allmänheten.
De rättigheter som avses i första stycket 2 och 3 gäller intill utgången av femtionde året efter det år då framförandet gjordes eller, om upptagningen har getts ut eller offentliggjorts inom femtio år från framförandet, efter det år då upptagningen först gavs ut eller offentliggjordes.
Bestämmelserna i 2 § andra-fjärde styckena, 3, 6-9, 11-12, 16, 17, 21, 22, 25-26 b, 26 e, 26 k-26 m och 27-29 §§, 39 § första meningen samt i 41, 42, 42 a, 42 c, 42 d, 42 f och 42 g §§ ska tillämpas i fråga om framföranden som avses i denna paragraf.
När ett exemplar av en upptagning enligt denna paragraf med den utövande konstnärens samtycke har överlåtits inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får exemplaret spridas vidare.
Fjärde stycket ger inte rätt att tillhandahålla allmänheten
-
1. exemplar av en upptagning genom uthyrning eller andra jämförliga rättshandlingar, eller
-
2. exemplar av en film eller annan anordning på vilken rörliga bilder tagits upp genom utlåning. Lag (2011:94).
|
Med utövande konstnärer menas artister, sångare, musiker och andra som framför litterära eller musikaliska verk eller alster av folklore. Det ställs inte några krav på att framförandet ska ha ett visst konstnärligt värde; även amatörers framföranden skyddas.
Bestämmelsen är inte tillämplig för imitatörer, illusionister och akrobater.
Med ”uttryck av folklore” menas framförande som baseras på traditionell kunskap/muntliga traditioner. I de fall den typen av framföranden inte uppfyller kravet på verkshöjd får de framförandena skydd genom den här bestämmelsen.
Utövande konstnärers ensamrätt omfattar rättighet:
-
att besluta om att göra en första upptagning/fixering av framförandet
-
att framställa exemplar av upptagningar av sina framföranden
-
att göra sitt framförande eller en upptagning av det tillgängligt för allmänheten
-
samt att besluta om s.k. sekundäranvändning.
Med sekundäranvändning menas t ex att en musikinspelning används som ljudpålägg i en reklamfilm. Den rättigheten framgår av hänvisningen till 2 § 2 st.
Det finns inte något som förbjuder andra artister att imitera/efterlikna ett visst framförande.
De utövande konstnärerna kan inte förhindra att en upptagning av deras framförande framförs offentligt efter att det gjorts tillgängligt för allmänheten. Men de har alltid rätt till ersättning, se 47 §.
AD 2002 nr 87:
Fråga huruvida musiker inom Försvarsmakten till arbetsgivaren har överlåtit...
5 § Förordning (1973:529) om tillämpning av lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk och lagen (1960:730) om rätt till fotografisk bild med avseende på andra länder och områden, m.m.;
2 § 2 st Upphovsrättsförordning (1993:1212)
11 §, 18 §, 24 §, 28 § Internationell upphovsrättsförordning (1994:193)
|
Framställare av ljud- eller bildupptagningar
| |
|
46 §
En framställare av upptagningar av ljud eller rörliga bilder har, med de inskränkningar som föreskrivs i denna lag, en uteslutande rätt att förfoga över sin upptagning genom att
-
1. framställa exemplar av upptagningen, och
-
2. göra upptagningen tillgänglig för allmänheten.
De rättigheter som avses i första stycket gäller till dess femtio år har förflutit efter det år då upptagningen gjordes. Om en ljudupptagning ges ut inom denna tid, gäller rättigheterna i stället till utgången av det femtionde året efter det år då ljudupptagningen första gången gavs ut. Om ljudupptagningen inte ges ut under nämnda tid men offentliggörs under samma tid, gäller rättigheterna i stället till utgången av det femtionde året efter det år då ljudupptagningen först offentliggjordes. Om en upptagning av rörliga bilder har getts ut eller offentliggjorts inom femtio år från upptagningen, gäller rättigheterna enligt första stycket till dess femtio år har förflutit efter det år då upptagningen av rörliga bilder först gavs ut eller offentliggjordes.
Bestämmelserna i 2 § andra-fjärde styckena, 6-9 §§, 11 § andra stycket, 11 a, 12, 16, 17, 21, 22, 25-26 b, 26 e, 26 k-26 m, 42 a, 42 c, 42 d och 42 g §§ ska tillämpas i fråga om upptagningar som avses i denna paragraf. Dessutom ska 42 f § tillämpas i fråga om andra upptagningar än sådana som avses i 47 §.
När ett exemplar av en upptagning enligt denna paragraf med framställarens samtycke har överlåtits inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får exemplaret spridas vidare.
Fjärde stycket ger inte rätt att tillhandahålla allmänheten
-
1. exemplar av en upptagning genom uthyrning eller andra jämförliga rättshandlingar, eller
-
2. exemplar av en film eller annan anordning på vilken rörliga bilder tagits upp genom utlåning. Lag (2011:94).
|
NJA 2000 s. 292:
Fråga om anordnande av länkar till musikfiler på Internet utgör brott mot...
RH 2002:69:
Fråga om påföljd och skadestånd vid brott mot upphovsrättslagen genom s.k....
RH 2012:45:
En person som har anordnat och drivit en fildelningstjänst, en så kallad Direct...
2 § 2 st Upphovsrättsförordning (1993:1212)
19 §, 25 §, 28 § Internationell upphovsrättsförordning (1994:193)
|
Användning av ljudupptagningar för offentligt framförande m.m.
| |
|
47 §
Oavsett bestämmelserna i 45 § första stycket och 46 § första stycket får ljudupptagningar användas vid
-
1. ett offentligt framförande, eller
-
2. en överföring till allmänheten utom i fall då överföringen sker på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till ljudupptagningarna från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer.
Vid användning som avses i första stycket har framställaren samt de utövande konstnärer vars framförande finns på upptagningen rätt till ersättning. Om två eller flera konstnärer har samverkat vid framförandet, kan den rätt som tillkommer dem göras gällande endast av dem gemensamt. Mot den som har använt anordningen skall konstnärer och framställare göra gällande sina krav samtidigt.
Används en ljudupptagning vid överföring i form av en trådlös ljudradio- eller televisionsutsändning som samtidigt och oförändrat återutsänds (vidaresänds) till allmänheten trådlöst eller genom kabel gäller följande. Gentemot den som vidaresänder får krav på ersättning göras gällande endast genom sådana organisationer som företräder ett flertal svenska utövande konstnärer eller framställare. Organisationerna skall framställa kraven samtidigt med de krav som avses i 42 a § femte stycket.
Bestämmelsen i 11 § andra stycket skall tillämpas i de fall som avses i denna paragraf.
Denna paragraf gäller inte ljudfilm. Lag (2005:359).
|
Rättighetshavarna till de närstående rättigheterna, de utövande konstnärerna t.ex. sångare, musiker, instrumentalister och dirigenter, kan ingå avtal med Svenska Artisters och Musikers intresseorganisation (SAMI). SAMI hanterar den ersättning de utövande konstnärerna har rätt till när inspelad musik sprids via Radio/TV och andra offentliga framföranden som te.x. framföranden i varuhus, mässor, casinon, hotell, frisörer, hotell och telefonväxlar.
När det gäller musikaliska verk finns det ofta olika rättighetshavare, dels de som har närstående rättigheter dels upphovsmän som kan vara textförfattare, kompositörer och musikförlag. STIM, Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå är den organisation som företräder kompositörer, bearbetare, textförfattare och deras förlag. STIM inkasserar och fördelar den ersättning deras medlemmar har rätt till enligt olika avtalslicenser, se 30 § och 42 a §.
Rättighetshavarna till de närstående rättigheterna kan inte förhindra att deras prestationer framförs offentligt men genom SAMI får de ersättning. Upphovsmännen ingår frivilligt avtal med STIM och får därigenom ersättning när deras verk framförs offentligt.
Genom s.k. ömsesidighetsavtal med utländska organisationer bevakar SAMI och STIM utländska artisters och musikers intressen inom Sverige och svenska artisters och musikers intressen när det gäller framföranden i andra länder än Sverige.
NJA 2000 s. 292:
Fråga om anordnande av länkar till musikfiler på Internet utgör brott mot...
NJA 2003 s. 465:
Fråga om skäligheten av en tariff för ersättning enligt 47 § 2 st. lagen...
5 §, 5 § 3 st Förordning (1973:529) om tillämpning av lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk och lagen (1960:730) om rätt till fotografisk bild med avseende på andra länder och områden, m.m.;
|
Radio- och televisionsföretag
| |
|
48 §
Ett radio- eller televisionsföretag har, med de inskränkningar som föreskrivs i tredje stycket, en uteslutande rätt att förfoga över en ljudradio- eller televisionsutsändning genom att
-
1. ta upp utsändningen på en anordning genom vilken den kan återges,
-
2. framställa exemplar av en upptagning av utsändningen,
-
3. sprida exemplar av en upptagning av utsändningen till allmänheten,
-
4. tillåta återutsändning eller en återgivning för allmänheten på platser där allmänheten har tillträde mot inträdesavgift, eller
-
5. tillåta att en upptagning av utsändningen på trådbunden eller trådlös väg överförs till allmänheten på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till upptagningen från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer.
De rättigheter som avses i första stycket 2, 3 och 5 gäller till utgången av femtionde året efter det år då utsändningen ägde rum.
Bestämmelserna i 2 § andra stycket, 6-9 §§, 11 § andra stycket, 11 a, 12, 16, 17, 21, 22, 25-26 b, 26 e och 42 g §§ ska tillämpas i fråga om ljudradio- och televisionsutsändningar som avses i denna paragraf.
När ett exemplar av en upptagning enligt denna paragraf med företagets samtycke har överlåtits inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får exemplaret spridas vidare.
Om ett radio- eller televisionsföretag har krav på ersättning för en sådan vidaresändning som avses i 42 f § och som har skett med företagets samtycke, ska företaget framställa sitt krav samtidigt med de krav som avses i 42 a § femte stycket. Lag (2011:94).
|
4 §, 4 § 3 st, 5 § Förordning (1973:529) om tillämpning av lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk och lagen (1960:730) om rätt till fotografisk bild med avseende på andra länder och områden, m.m.;
2 § 2 st Upphovsrättsförordning (1993:1212)
12 §, 15 §, 20 § Internationell upphovsrättsförordning (1994:193)
|
|
48 a §
Om ett televisionsföretag ensamt har rätt att sända ut ett evenemang av stort allmänintresse får, trots 48 §, andra televisionsföretag som är etablerade i ett land som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet återge utdrag ur televisionsutsändningen från evenemanget i sina televisionsutsändningar av allmänna nyhetsprogram. Televisionsföretaget får även återge utdraget när en upptagning av nyhetsprogrammet därefter överförs till allmänheten på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till upptagningen från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer.
Utdraget får inte vara längre än vad som motiveras av informationssyftet. Det får inte heller återges längre tid efter evenemanget än vad som motiveras av nyhetsintresset.
Bestämmelserna i 11 § andra stycket ska tillämpas i de fall som avses i första stycket. Lag (2010:697).
|
5 kap. 10 § Radio- och tv-lag (2010:696)
|
Framställare av kataloger m.m.
| |
|
49 §
Den som har framställt en katalog, en tabell eller ett annat dylikt arbete i vilket ett stort antal uppgifter har sammanställts eller vilket är resultatet av en väsentlig investering har uteslutande rätt att framställa exemplar av arbetet och göra det tillgängligt för allmänheten.
Rätten enligt första stycket gäller till dess femton år har förflutit efter det år då arbetet framställdes. Om arbetet har gjorts tillgängligt för allmänheten inom femton år från framställningen, gäller dock rätten till dess femton år har förflutit efter det år då arbetet först gjordes tillgängligt för allmänheten.
Bestämmelserna i 2 § andra-fjärde styckena, 6-9 §§, 11 § andra stycket, 12 § första, andra och fjärde styckena, 14, 16-22, 25-26 b och 26 e §§, 26 g § femte och sjätte styckena samt i 42 a-42 g §§ ska tillämpas på arbeten som avses i denna paragraf. Är ett sådant arbete eller en del av det föremål för upphovsrätt, får denna rätt också göras gällande.
Avtalsvillkor som utvidgar framställarens rätt enligt första stycket till ett offentliggjort arbete är ogiltiga. Lag (2011:94).
|
Det här är en närstående rättighet som kallas katalogskyddet. Det är i dagens läge framförallt tillämpligt på databaser som inte inte uppnår verkshöjd och alltså inte skyddas enligt 1 §. En databas kan vara skyddad antingen på grund av att i databasen ett stort antal uppgifter har sammanställts eller på grund av att databasen är resultatet av en väsentlig investering. Upphovsmannen till en databas har enligt den här bestämmelsen en rad ensamrätter i linje med de ekonomiska rättigheter som en upphovsman har enligt 2 §: permanent eller tillfälligt mångfaldigande av basen, översättning, bearbetning eller annan ändring av basen samt spridning till allmänheten av denna samt överföring, visning eller framförande av basen för allmänheten. Skyddet gäller för basen som sådan och omfattar inte de verk eller det material som ingår i basen. (NJA 2002 s. 398 och NJA 2005 s. 924)
Skyddstiden för en databas börjar om vid varje ny bearbetad version. Konsekvensen av det blir att databasen får evigt skydd så länge som den kontinuerligt bearbetas och vidareutvecklas.
Se även Åse Lundh
Databasskydd på Internet
, Juridiska Fakulteten vid Lunds universitet, 2002
NJA 1985 s. 813:
En sammanställning av uppgifter om krukväxter har ansetts som ett arbete vilket...
NJA 2002 s. 398:
I mål om upphovsrättsintrång enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till...
NJA 2005 s. 924:
Databas med spelordningar för fotbollsligor har inte ansetts skyddad såsom...
30 § Internationell upphovsrättsförordning (1994:193)
|
Fotografer
| |
|
49 a §
Den som har framställt en fotografisk bild har uteslutande rätt att framställa exemplar av bilden och göra den tillgänglig för allmänheten. Rätten gäller oavsett om bilden används i ursprungligt eller ändrat skick och oavsett vilken teknik som utnyttjas.
Med fotografisk bild avses även en bild som har framställts genom ett förfarande som är jämförligt med fotografi.
Rätten enligt första stycket gäller till dess femtio år har förflutit efter det år då bilden framställdes.
Bestämmelserna i 2 § andra-fjärde styckena, 3, 7-9, 11 och 11 a §§, 12 § första och fjärde styckena, 16-20 a och 23 §§, 24 § första stycket, 25-26 b, 26 e, 26 k-28, 31-38, 41, 42, 42 a-42 g och 50-52 §§ ska tillämpas på bilder som avses i denna paragraf. Är en sådan bild föremål för upphovsrätt, får denna rätt också göras gällande. Lag (2011:94).
|
Bestämmelsen i 49 a § är en närstående rättighet och omfattar två situationer.
-
Fotografiska bilder som inte uppnår verkshöjd/kravet på originalitet och därför inte skyddas som konstnärligt verk enligt 1 § upphovsrättslagen.
-
Bilder som i och för sig uppnår verkshöjd men där ytterligare någon person än fotografen är att anse som upphovsman till bilden, t.ex. den som arrangerat ett motiv. I sådana situationer har den som arrangerat motivet ett eget skydd, enligt den här bestämmelen, vid sidan om fotografens upphovsrättsliga skydd.
Följerätten, se 26 n §, gäller även fotografier som är upphovsrättsligt skyddade enligt den här bestämmelsen. En praktisk konsekvens av det är att det kan finns två rättighetsinnehavare som båda har rätt till ersättning; om bilden som sådan uppnår verkshöjd är fotografen upphovsman enligt 1 § och har rätt till ersättning enligt 26 n § och den som arrangerat ett motiv är rättighetsinnehavare och har rätt till ersättning enligt den här bestämmelsen som hänvisar till 26 n §. I de fallen ska ersättningen delas mellan de båda upphovsmännen.
Bonus Presskopia inkasserar, förvaltar och fördelar ersättning för mångfaldigande bilder ur böcker och litteratur samt hanterar avtal om kopiering av fotografiska bilder.
ARN 1998-0610:
En fotograf har inte, utan att särskilt avtal träffats därom, ansetts vara...
NJA 2004 s. 363:
Fråga om omfattningen av en beställares användarrätt vid uppdrag att utföra...
NJA 2010 s. 135:
Upphovsrätt. Fotografiska bilder som med fotografens samtycke funnits på en...
NJA 2012 s. 483:
Svensk domsrätt har ansetts föreligga när en svensk som är bosatt i Stockholm...
2 § 2 st Upphovsrättsförordning (1993:1212)
|
|
|
|
6 Kap. Särskilda bestämmelser
| |
|
50 §
Litterärt eller konstnärligt verk må ej göras tillgängligt för allmänheten under sådan titel, pseudonym eller signatur, att verket eller dess upphovsman lätt kan förväxlas med förut offentliggjort verk eller dess upphovsman.
|
NJA 1986 s. 226:
Regeln i 54 § 1 st upphovsrättslagen om vederlag har inte ansetts vara...
|
|
51 §
Om litterärt eller konstnärligt verk återgives offentligt på ett sätt som kränker den andliga odlingens intressen, äger domstol på talan av myndighet som regeringen bestämmer vid vite meddela förbud mot återgivandet. Vad nu är sagt skall ej gälla återgivande som sker under upphovsmannens livstid. Lag (1978:488).
|
5 § Upphovsrättsförordning (1993:1212)
|
|
52 §
I samband med utdömande av vite äger rätten efter vad som finnes skäligt föreskriva åtgärder för att förebygga missbruk av exemplar som avses med förbud enligt 51 §, så ock av föremål som kan användas endast för framställning därav. Sådan föreskrift må avse, att egendomen skall förstöras eller på visst sätt ändras.
Vad i denna paragraf stadgas gäller ej mot den som i god tro förvärvat egendomen eller särskild rätt därtill.
Egendom som avses i första stycket må i avbidan på föreskrift som där sägs tagas i beslag; därvid skall vad om beslag i brottmål i allmänhet är stadgat äga motsvarande tillämpning.
|
|
|
52 a §
Om någon vill företa en vidaresändning genom kabel av verk som ingår i en trådlös ljudradio- eller televisionsutsändning och begär men inte på önskade villkor får avtal om detta hos en organisation som företräder svenska rättighetshavare eller hos ett radio- eller televisionsföretag som verkställer utsändningar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, har han på begäran rätt till förhandling med organisationen respektive företaget.
En förhandlingsskyldig part skall själv eller genom ombud inställa sig vid förhandlingssammanträde och, om det behövs, lägga fram ett motiverat förslag till lösning av den fråga som förhandlingen avser. Parterna kan gemensamt välja en annan form för förhandling än sammanträde.
Den som bryter mot bestämmelsen i andra stycket skall ersätta uppkommen skada. Vid bedömande av om och i vilken utsträckning skada har uppkommit för någon skall hänsyn tas även till dennes intresse av att bestämmelsen iakttas och till övriga omständigheter av annat än rent ekonomisk betydelse. Lag (1995:447).
|
|
|
|
|
6 a kap. Skydd för tekniska åtgärder m.m.
| |
Inledande bestämmelser
| |
|
52 b §
I detta kapitel finns bestämmelser om skydd för tekniska åtgärder och elektronisk information om rättighetsförvaltning.
Med teknisk åtgärd avses i detta kapitel varje verkningsfull teknik, anordning eller komponent som har utformats för att vid normalt bruk hindra eller begränsa exemplarframställning eller tillgängliggörande för allmänheten av ett upphovsrättsligt skyddat verk utan samtycke från upphovsmannen eller dennes rättsinnehavare.
Med information om rättighetsförvaltning avses all information, även i form av nummer eller koder, som är kopplad till ett exemplar av ett upphovsrättsligt skyddat verk eller som framträder i samband med överföring till allmänheten av ett sådant verk och som syftar till att identifiera verket, upphovsmannen eller dennes rättsinnehavare eller till att upplysa om villkor för användning av verket. Informationen skall ha lämnats av upphovsmannen eller dennes rättsinnehavare. Lag (2005:359).
|
|
|
52 c §
Bestämmelserna om skydd för tekniska åtgärder i detta kapitel är inte tillämpliga om verket är ett datorprogram. De är inte heller tillämpliga vid tillhandahållande av allmänna handlingar enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen, vid sådan användning i rättsvårdens eller den allmänna säkerhetens intresse som avses i 26 b § andra stycket, eller vid kryptografisk forskning.
I lagen (2000:171) om förbud beträffande viss avkodningsutrustning finns bestämmelser som avser att förhindra obehörig tillgång till vissa tjänster. Såvitt gäller tekniska åtgärder eller arrangemang som används i samband med sådana tjänster i form av ljudradio- eller televisionsutsändningar som avses i 2 § 1 i den lagen är bestämmelserna om skydd för tekniska åtgärder i detta kapitel inte tillämpliga. Lag (2005:359).
|
|
Skydd för tekniska åtgärder
| |
|
52 d §
Det är förbjudet att utan samtycke från upphovsmannen eller dennes rättsinnehavare kringgå en digital eller analog spärr som hindrar eller begränsar framställning av exemplar av ett upphovsrättsligt skyddat verk, kringgå en teknisk skyddsprocess, exempelvis en kryptering, som hindrar eller begränsar tillgängliggörande för allmänheten av ett upphovsrättsligt skyddat verk eller kringgå en annan teknisk åtgärd som hindrar eller begränsar sådant tillgängliggörande.
Första stycket gäller inte när någon som lovligen har tillgång till ett exemplar av ett upphovsrättsligt skyddat verk, kringgår en teknisk åtgärd för att kunna se eller lyssna på verket. Lag (2005:359).
|
|
|
52 e §
Det är förbjudet att tillverka, importera, överföra, sprida genom att exempelvis sälja eller hyra ut, eller i förvärvssyfte inneha anordningar, produkter eller komponenter eller att tillhandahålla tjänster som
-
1. marknadsförs eller utannonseras i syfte att kringgå en teknisk åtgärd,
-
2. utöver att kringgå en teknisk åtgärd endast har ett begränsat intresse från förvärvssynpunkt eller ett begränsat förvärvsmässigt användningsområde, eller
-
3. huvudsakligen är utformade, konstruerade, anpassade eller framtagna i syfte att möjliggöra eller underlätta kringgående av en teknisk åtgärd. Lag (2005:359).
|
|
Rätt att i vissa fall använda verk som skyddas av tekniska
åtgärder
| |
|
52 f §
Den som på grund av bestämmelserna i 16, 17, 26, 26 a eller 26 e § får utnyttja ett upphovsrättsligt skyddat verk har rätt att använda ett exemplar av ett verk som denne lovligen har tillgång till på sätt som anges i aktuell bestämmelse även om exemplaret skyddas av en teknisk åtgärd.
Om en teknisk åtgärd hindrar sådan användning, får en domstol på yrkande av en berättigad användare förelägga upphovsmannen eller dennes rättsinnehavare vid vite att möjliggöra för användaren att utnyttja verket på sätt som anges i aktuell bestämmelse.
Första och andra styckena gäller inte i fråga om verk som har gjorts tillgängliga för allmänheten i enlighet med överenskomna avtalsvillkor på ett sätt som gör att enskilda kan få tillgång till verket genom överföring från en plats och vid en tidpunkt som de själva har valt. Lag (2005:359).
|
|
Skydd för elektronisk information om rättighetsförvaltning
| |
|
52 g §
Det är förbjudet att utan samtycke från upphovsmannen eller dennes rättsinnehavare
-
1. avlägsna eller ändra elektronisk information om rättighetsförvaltning som avser ett upphovsrättsligt skyddat verk,
-
2. förfoga över ett upphovsrättsligt skyddat verk eller ett exemplar av verket som ändrats i strid med 1 genom att sprida det, importera det i spridningssyfte eller överföra det till allmänheten.
Första stycket gäller endast om den åtgärd som vidtas orsakar, möjliggör, underlättar eller döljer ett intrång i en rättighet som skyddas enligt denna lag. Lag (2005:359).
|
|
Bestämmelsernas tillämplighet på närstående rättigheter
| |
|
52 h §
Vad som i detta kapitel föreskrivits beträffande verk skall också tillämpas på prestationer som skyddas enligt 45, 46 och 48 §§ samt sådana sammanställningar och fotografier som skyddas enligt 49 och 49 a §§. Lag (2005:359).
|
|
|
|
|
7 Kap. Ansvar och ersättningsskyldighet m.m.
| |
|
53 §
Den som beträffande ett litterärt eller konstnärligt verk vidtar åtgärder, som innebär intrång i den till verket enligt 1 och 2 kap. knutna upphovsrätten eller som strider mot föreskrift enligt 41 § andra stycket eller mot 50 §, döms, om det sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, till böter eller fängelse i högst två år.
Den som för sitt enskilda bruk kopierar ett datorprogram som är utgivet eller av vilket exemplar har överlåtits med upphovsmannens samtycke, skall inte dömas till ansvar, om förlagan för kopieringen inte används i näringsverksamhet eller offentlig verksamhet och han eller hon inte utnyttjar framställda exemplar av datorprogrammet för annat ändamål än sitt enskilda bruk. Den som för sitt enskilda bruk framställer exemplar i digital form av en offentliggjord sammanställning i digital form skall under de förutsättningar som nyss nämnts inte dömas till ansvar.
Vad som sägs i första stycket gäller också, om någon till Sverige för spridning till allmänheten för in exemplar av verk, där exemplaret framställts utomlands under sådana omständigheter att en sådan framställning här skulle ha varit straffbar enligt vad som sägs i det stycket.
Den som har överträtt ett vitesförbud enligt 53 b § får inte dömas till ansvar för intrång som omfattas av förbudet.
För försök eller förberedelse till brott som avses i första och tredje styckena döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Lag (2005:360).
|
NJA 1985 s. 909:
Fråga om ansvaret för daglig tidnings intrång i upphovsrätt till litterärt verk. NJA 1998 s. 838:
Efter andra världskrigets slut fattades i Tyskland beslut om konfiskering av...
NJA 2000 s. 292:
Fråga om anordnande av länkar till musikfiler på Internet utgör brott mot...
NJA 2000 s. 580:
Straffmätning för grov misshandel av barn. NJA 2000 s. 580:
Åtal för brott mot upphovsrättslagen (1960:729) avseende handel med videospel...
RH 1995:128:
Brott mot upphovsrättslagen avseende alster av brukskonst (jackor). Fråga om...
RH 1996:158:
Påföljden för brott mot upphovsrättslagen -- försäljning av piratkopior av...
RH 1996:32:
Mångfaldigande av s.k. pressklippstidning och spridning av denna i ca 30...
RH 2002:69:
Fråga om påföljd och skadestånd vid brott mot upphovsrättslagen genom s.k....
RH 2006:80:
En person har arbetat som s.k. cracker inom ett internationellt nätverk med...
RH 2012:45:
En person som har anordnat och drivit en fildelningstjänst, en så kallad Direct...
-
53b §, 53b § 2 st, 53b § 3 st, 53c §, 53c § 4 st, 53g §, 53h §, 53h § 2 st, 54 § 2 st 5 p, 55 §, 55 § 2 st, 56a §, 56a § 3 st, 57 §, 57a §, 57b §, 57b § 2 st
|
|
53 a §
Egendom med avseende på vilken brott föreligger enligt denna lag skall förklaras förverkad, om det inte är uppenbart oskäligt. I stället för egendomen får dess värde förklaras förverkat. Även utbyte av sådant brott skall förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt. Detsamma gäller vad någon har tagit emot som ersättning för kostnader i samband med ett sådant brott, eller värdet av det mottagna, om mottagandet utgör brott enligt denna lag.
Egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt denna lag får förklaras förverkad, om det behövs för att förebygga brott eller om det annars finns särskilda skäl. Detsamma gäller egendom som varit avsedd att användas som hjälpmedel vid ett sådant brott, om brottet har fullbordats eller om förfarandet har utgjort ett straffbart försök eller en straffbar förberedelse. I stället för egendomen får dess värde förklaras förverkat. Lag (2005:360).
|
NJA 1995 s. 631:
Fråga om yrkande om interimistiskt vitesförbud enligt 53 a § upphovsrättslagen...
NJA 1998 s. 838:
Efter andra världskrigets slut fattades i Tyskland beslut om konfiskering av...
NJA 2000 s. 435:
I mål om vitesförbud enligt ( I) lagen om skydd för företagshemligheter, ( II)...
RH 2012:45:
En person som har anordnat och drivit en fildelningstjänst, en så kallad Direct...
|
|
53 b §
På yrkande av upphovsmannen eller hans eller hennes rättsinnehavare eller av den som på grund av upplåtelse har rätt att utnyttja verket får domstolen vid vite förbjuda den som vidtar eller medverkar till en åtgärd som innebär intrång eller överträdelse som avses i 53 § att fortsätta med åtgärden.
Om käranden visar sannolika skäl för att en åtgärd som innebär intrång eller överträdelse som avses i 53 §, eller medverkan till åtgärden, förekommer och om det skäligen kan befaras att svaranden genom att fortsätta med åtgärden, eller medverkan till den, förringar värdet av den ensamrätt som upphovsrätten medför, får domstolen meddela vitesförbud för tiden intill dess att målet slutligt har avgjorts eller annat har beslutats. Innan ett sådant förbud meddelas ska svaranden ha fått tillfälle att yttra sig, om inte ett dröjsmål skulle medföra risk för skada.
Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång eller överträdelse som avses i 53 §.
Förbud enligt andra stycket får meddelas endast om käranden ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas svaranden. Saknar käranden förmåga att ställa sådan säkerhet, får domstolen befria honom eller henne från detta. I fråga om slaget av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten ska prövas av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden.
När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har meddelats enligt andra stycket fortfarande ska bestå.
I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde stycket samt i fråga om handläggningen i högre domstol gäller rättegångsbalkens bestämmelser om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken.
Talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt om förbudet och ska handläggas enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet. I samband med sådan talan får talan föras om nytt vitesförbud. Lag (2009:109).
|
|
|
53 c §
Om sökanden visar sannolika skäl för att någon har gjort ett intrång eller gjort sig skyldig till en överträdelse som avses i 53 §, får domstolen vid vite besluta att någon eller några av dem som anges i andra stycket ska ge sökanden information om ursprung och distributionsnät för de varor eller tjänster som intrånget eller överträdelsen gäller (informationsföreläggande). Ett sådant beslut får meddelas på yrkande av upphovsmannen eller upphovsmannens rättsinnehavare eller den som på grund av upplåtelse har rätt att utnyttja verket. Det får bara meddelas om informationen kan antas underlätta utredning av ett intrång eller en överträdelse som avser varorna eller tjänsterna.
Skyldigheten att lämna information omfattar den som
-
1. har gjort eller medverkat till intrånget eller gjort sig skyldig till eller medverkat till överträdelsen,
-
2. i kommersiell skala har förfogat över en vara som intrånget eller överträdelsen gäller,
-
3. i kommersiell skala har använt en tjänst som intrånget eller överträdelsen gäller,
-
4. i kommersiell skala har tillhandahållit en elektronisk kommunikationstjänst eller en annan tjänst som har använts vid intrånget eller överträdelsen, eller
-
5. har identifierats av någon som anges i 2-4 såsom delaktig i tillverkningen eller distributionen av en vara eller tillhandahållandet av en tjänst som intrånget eller överträdelsen gäller.
Information om varors eller tjänsters ursprung och distributionsnät kan särskilt avse
-
1. namn på och adress till producenter, distributörer, leverantörer och andra som har innehaft varorna eller tillhandahållit tjänsterna,
-
2. namn på och adress till avsedda grossister och detaljister, och
-
3. uppgifter om hur mycket som har producerats, levererats, mottagits eller beställts och om vilket pris som har bestämts för varorna eller tjänsterna.
Bestämmelserna i första-tredje styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång eller överträdelse som avses i 53 §. Lag (2009:109).
|
Förordning (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna
|
|
53 d §
Ett informationsföreläggande får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse.
Skyldigheten att lämna information enligt 53 c § omfattar inte uppgifter vars yppande skulle röja att uppgiftslämnaren eller någon honom eller henne närstående som avses i 36 kap. 3 § rättegångsbalken har begått en brottslig handling.
Ipersonuppgiftslagen (1998:204) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas. Lag (2009:109).
|
|
|
53 e §
Ett beslut om informationsföreläggande får meddelas av den domstol där rättegång om intrånget eller överträdelsen pågår. I övrigt gäller i fråga om behörig domstol det som föreskrivs i 58 § för där avsedda mål och i rättegångsbalken om tvistemål för andra fall som rör intrång eller överträdelse. Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska dock inte tillämpas.
Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot den som är sökandens motpart i ett mål om intrång eller överträdelse, ska bestämmelserna om rättegång som gäller för det målet tillämpas. Beslut om informationsföreläggande får överklagas särskilt.
Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot någon annan än den som anges i andra stycket, ska lagen (1996:242) om domstolsärenden tillämpas. För prövning av frågan får det även hållas förhör enligt 37 kap. rättegångsbalken. Domstolen får bestämma att vardera parten ska svara för sina rättegångskostnader.
Talan om utdömande av vite får föras av den som har ansökt om föreläggandet och ska handläggas enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet. I samband med en sådan talan får talan föras om nytt informationsföreläggande. Lag (2009:109).
|
|
|
53 f §
Den som på grund av bestämmelserna i 53 c § andra stycket 2-5 har förelagts att enligt första stycket samma paragraf lämna information har rätt till skälig ersättning för kostnader och besvär. Ersättningen ska betalas av den som har framställt yrkandet om informationsföreläggande.
Den som tillhandahåller en elektronisk kommunikationstjänst och som till följd av ett informationsföreläggande har lämnat ut information som avses i 6 kap. 20 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation ska sända en skriftlig underrättelse om detta till den som uppgifterna gäller tidigast efter en månad och senast efter tre månader från det att informationen lämnades ut. Kostnaden för underrättelsen ersätts enligt första stycket. Lag (2009:109).
|
|
|
53 g §
Trots förbudet i 21 § personuppgiftslagen (1998:204) får personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 53 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Lag (2009:109).
|
|
|
53 h §
På yrkande av käranden får domstolen, i mål om intrång eller överträdelse som avses i 53 §, ålägga den som har gjort eller medverkat till intrånget eller gjort sig skyldig till eller medverkat till överträdelsen att bekosta lämpliga åtgärder för att sprida information om domen i målet.
Bestämmelserna i första stycket tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång eller överträdelse som avses i 53 §. Lag (2009:109).
|
|
|
54 §
Den som i strid mot denna lag eller mot föreskrift enligt 41 § andra stycket utnyttjar ett verk ska betala skälig ersättning för utnyttjandet till upphovsmannen eller hans eller hennes rättsinnehavare.
Sker det uppsåtligen eller av oaktsamhet, ska ersättning även betalas för den ytterligare skada som intrånget eller överträdelsen har medfört. När ersättningens storlek bestäms ska hänsyn särskilt tas till
-
1. utebliven vinst,
-
2. vinst som den som har begått intrånget eller överträdelsen har gjort,
-
3. skada på verkets anseende,
-
4. ideell skada, och
-
5. upphovsmannens eller rättsinnehavarens intresse av att intrång inte begås. Andra stycket gäller även den som annars uppsåtligen eller av oaktsamhet vidtar en åtgärd, som innebär intrång eller överträdelse enligt 53 §.
Ersättningsskyldighet enligt första eller andra stycket gäller inte den som i samband med framställning av exemplar för privat bruk enbart överträder 12 § fjärde stycket, om inte denna överträdelse sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. Lag (2009:109).
|
NJA 1981 s. 313:
Fotograf har framställt en fotografisk bild av ett antal personer grupperade på...
NJA 1984 s. 34:
Fråga om bestämmande av skadestånd vid uppsåtligt intrång i upphovsrätt till...
NJA 1985 s. 807:
Fråga om ersättning för ideell skada på grund av olovligt utnyttjande av...
NJA 1985 s. 813:
En sammanställning av uppgifter om krukväxter har ansetts som ett arbete vilket...
NJA 1986 s. 226:
Regeln i 54 § 1 st upphovsrättslagen om vederlag har inte ansetts vara...
NJA 1993 s. 390:
En tidningsartikel, till vilken en hos ett tidningsföretag anställd medarbetare...
NJA 1995 s. 164:
Fråga om en stickad tunika varit skyddad enligt upphovsrättslagen och om den...
NJA 1996 s. 354:
Sveriges Television AB har ansetts skyldigt att utge skadestånd till en...
NJA 2005 s. 510:
En upphovsman har upplåtit mångfaldigande- och spridningsrätt till verk till...
NJA 2010 s. 135:
Upphovsrätt. Fotografiska bilder som med fotografens samtycke funnits på en...
NJA 2012 s. 483:
Svensk domsrätt har ansetts föreligga när en svensk som är bosatt i Stockholm...
RH 1995:59:
Bonniers Månadstidningar AB har i en tidning publicerat en bild av en byrå,...
RH 1997:13:
Fråga om alster av brukskonst (jackor) varit skyddade enligt upphovsrättslagen...
RH 1998:89:
Grossist i mattbranschen som sålt olovlig efterbildning av upphovsrättsligt...
RH 2002:69:
Fråga om påföljd och skadestånd vid brott mot upphovsrättslagen genom s.k....
RH 2009:7:
En tidningsartikel m.m. av en journalistpraktikant har använts utöver vad som...
|
|
55 §
På yrkande av upphovsmannen eller hans eller hennes rättsinnehavare får domstolen, efter vad som är skäligt, besluta att egendom som ett intrång eller en överträdelse som avses i 53 § gäller ska återkallas från marknaden, ändras eller förstöras eller att någon annan åtgärd ska vidtas med den. Detsamma gäller i fråga om hjälpmedel som har använts eller varit avsett att användas vid intrånget eller överträdelsen.
Bestämmelserna i första stycket tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång eller överträdelse som avses i 53 §.
Bestämmelserna i första stycket gäller inte om det olagliga förfarandet bestått i utförande av byggnadsverk.
Ett beslut om åtgärd enligt första stycket får inte innebära att upphovsmannen eller hans eller hennes rättsinnehavare ska betala ersättning till den som åtgärden riktas mot.
Åtgärder enligt första stycket ska bekostas av svaranden om det inte finns särskilda skäl mot detta.
Ett beslut som avses i denna paragraf ska inte meddelas, om förverkande eller någon åtgärd till förebyggande av missbruk ska beslutas enligt 53 a § eller enligt brottsbalken. Lag (2009:109).
|
NJA 1998 s. 838:
Efter andra världskrigets slut fattades i Tyskland beslut om konfiskering av...
|
|
56 §
Trots 55 § får domstolen, om det med hänsyn till det konstnärliga eller ekonomiska värdet hos ett exemplar av ett verk eller övriga omständigheter är skäligt, på yrkande av den som har handlat i god tro, meddela tillstånd att exemplaret mot särskild ersättning till upphovsmannen eller hans eller hennes rättsinnehavare görs tillgängligt för allmänheten eller används för annat avsett ändamål. Lag (2009:109).
|
NJA 2000 s. 292:
Fråga om anordnande av länkar till musikfiler på Internet utgör brott mot...
|
|
56 a §
Om det skäligen kan antas att någon har gjort eller medverkat till ett intrång, eller gjort sig skyldig till eller medverkat till en överträdelse som avses i 53 §, får domstolen för att bevisning ska kunna säkras om intrånget eller överträdelsen besluta att en undersökning får göras hos denne för att söka efter föremål eller handlingar som kan antas ha betydelse för en utredning om intrånget eller överträdelsen (intrångsundersökning).
Ett beslut om intrångsundersökning får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse.
Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång eller överträdelse som avses i 53 §. Lag (2009:109).
|
RH 2009:6:
Vid intrångsundersökning enligt 56 a § upphovsrättslagen har sökanden...
RH 2012:44:
Fråga om beviskrav vid ansökan om intrångsundersökning enligt 56 a §...
|
|
56 b §
Ett beslut om intrångsundersökning meddelas av den domstol där rättegång som rör intrånget pågår. Om rättegång inte är inledd, gäller i fråga om behörig domstol det som föreskrivs i 58 § för där avsedda mål och i rättegångsbalken om tvistemål för andra fall som rör intrång eller överträdelse. Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska dock inte tillämpas.
En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på yrkande av upphovsmannen eller upphovsmannens rättsinnehavare eller den som på grund av upplåtelse har rätt att utnyttja verket. Om rättegång inte är inledd, ska yrkandet framställas skriftligen.
Innan ett beslut om undersökning meddelas ska motparten ha fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut som gäller till dess annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas.
I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan uppkommit under rättegång. Lag (2009:109).
|
|
|
56 c §
Ett beslut om intrångsundersökning får meddelas endast om sökanden ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas motparten. Saknar sökanden förmåga att ställa säkerhet, får domstolen befria sökanden från det. I fråga om slaget av säkerhet gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten skall prövas av domstolen, om den inte har godkänts av motparten.
I fråga om överklagande av domstolens beslut om intrångsundersökning och i fråga om handläggningen i högre domstol gäller vad som föreskrivs i rättegångsbalken om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken. Lag (1998:1454).
|
|
|
56 d §
Ett beslut om intrångsundersökning skall innehålla uppgifter om
-
1. vilket ändamål undersökningen skall ha,
-
2. vilka föremål och handlingar som det får sökas efter, och
-
3. vilka utrymmen som får genomsökas.
Om det behövs, skall domstolen även förordna om andra villkor för verkställandet. Lag (1998:1454).
|
|
|
56 e §
Ett beslut om intrångsundersökning gäller omedelbart. Om ansökan om verkställighet inte har gjorts inom en månad från beslutet, förfaller det.
Om sökanden inte inom en månad från det att verkställigheten avslutats väcker talan eller på något annat sätt inleder ett förfarande om saken, skall en åtgärd som företagits vid verkställigheten av intrångsundersökningen omedelbart gå åter, i den utsträckning det är möjligt. Detsamma gäller om ett beslut om intrångsundersökning upphävs sedan verkställighet genomförts. Lag (1998:1454).
|
|
|
56 f §
Ett beslut om intrångsundersökning verkställs av Kronofogdemyndigheten enligt de villkor som domstolen har föreskrivit och med tilllämpning av 1-3 kap., 17 kap. 1-5 §§ samt 18 kap. utsökningsbalken. Sökandens motpart skall underrättas om verkställigheten endast om beslutet om intrångsundersökning har tillkommit efter motpartens hörande. Myndigheten har rätt att ta fotografier och göra film- och ljudupptagningar av sådana föremål som den får söka efter. Myndigheten har också rätt att ta kopior av och göra utdrag ur sådana handlingar som den får söka efter.
En intrångsundersökning får inte omfatta en skriftlig handling som avses i 27 kap. 2 § rättegångsbalken. Lag (2006:680).
|
|
|
56 g §
När ett beslut om intrångsundersökning skall verkställas har motparten rätt att tillkalla ett juridiskt biträde. I avvaktan på att biträdet inställer sig får verkställigheten inte påbörjas. Detta gäller dock inte, om
-
1. undersökningen därigenom onödigt fördröjs, eller
-
2. det finns en risk att ändamålet med åtgärden annars inte uppnås.
Vid verkställigheten får Kronofogdemyndigheten anlita det biträde av en sakkunnig som behövs.
Myndigheten får tillåta att sökanden eller ett ombud för sökanden är närvarande vid undersökningen för att bistå med upplysningar. Om ett sådant tillstånd ges, skall myndigheten se till att sökanden eller ombudet inte i större utsträckning än som kan motiveras av verkställigheten får kännedom om förhållanden som kommer fram. Lag (2006:680).
|
|
|
56 h §
Fotografier och film- och ljudupptagningar av föremål samt kopior av och utdrag ur handlingar skall förtecknas och hållas tillgängliga för sökanden och motparten. Lag (1998:1454).
|
|
|
57 §
Vad som sägs i 53-56 h §§ skall också tillämpas på rättighet som skyddas genom föreskrift i 5 kap. Lag (1998:1454).
|
RH 2002:69:
Fråga om påföljd och skadestånd vid brott mot upphovsrättslagen genom s.k....
RH 2012:45:
En person som har anordnat och drivit en fildelningstjänst, en så kallad Direct...
|
|
57 a §
Den som i annat fall än som avses i 53 § säljer, hyr ut eller för försäljning, uthyrning eller annat förvärvssyfte innehar ett hjälpmedel som är avsett endast för att underlätta olovligt borttagande eller kr inggående av en anordning som anbringats för att skydda ett datorprogram mot olovlig exemplarframställning, döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Lag (1992:1687).
|
|
|
57 b §
Den som, i annat fall än som avses i 53 §, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot 52 e eller 52 g § döms till böter eller fängelse i högst sex månader.
Den som, i annat fall än som avses i 53 §, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot 52 d § döms till böter. Lag (2005:359).
|
|
|
58 §
Rätt domstol i mål om ljudradio- eller televisionsutsändning i strid mot denna lag är Stockholms tingsrätt. Detsamma gäller i mål om ersättning som avses i 17 och 18 §§, 26 a § första stycket, 42 a § tredje stycket eller 47 § och i mål i vilket motsvarande ersättning begärs på grund av en hänvisning i 45, 46, 48, 49 eller 49 a § samt i mål om ersättning för en sådan vidaresändning som avses i 42 f §. Lag (2005:359).
|
|
|
59 §
Brott som avses i 57 b § andra stycket får åtalas av åklagare endast om åtal är påkallat från allmän synpunkt. Brott i övrigt som avses i denna lag får åtalas av åklagare endast om målsägande anger brottet till åtal eller åtal är påkallat från allmän synpunkt.
Överträdelse av 3 § eller av föreskrift enligt 41 § andra stycket får alltid beivras av upphovsmannens efterlevande make, släktingar i rätt upp- och nedstigande led eller syskon.
Egendom som avses i 55 § får, om brott enligt denna lag skäligen kan antas föreligga, tas i beslag. I fråga om ett sådant beslag tillämpas reglerna om beslag i brottmål i allmänhet. Lag (2005:359).
|
NJA 1998 s. 838:
Efter andra världskrigets slut fattades i Tyskland beslut om konfiskering av...
|
|
|
|
8 Kap. Lagens tillämpningsområde
| |
|
60 §
Bestämmelserna om upphovsrätt tillämpas på
-
1. verk av den som är svensk medborgare eller har sin vanliga vistelseort i Sverige,
-
2. verk som först utgivits i Sverige eller samtidigt i Sverige och utom riket,
-
3. filmverk vars producent har sitt säte eller sin vanliga vistelseort i Sverige,
-
4. här uppfört byggnadsverk,
-
5. konstverk som utgör del av här belägen byggnad eller på annat sätt är fast förenat med marken.
Vid tillämpning av första stycket 2. anses samtidig utgivning ha ägt rum, om verket utgivits i Sverige inom trettio dagar efter utgivning utomlands. Vid tillämpning av första stycket 3. anses, där ej annat visas, den vars namn på sedvanligt sätt utsatts på exemplar av filmverket som verkets producent.
Bestämmelserna i 26 k-26 p §§ tillämpas på verk av den som är svensk medborgare eller har sin vanliga vistelseort i Sverige.
Bestämmelserna i 44 a § tillämpas på utgivningar och offentliggöranden av den som är svensk medborgare eller har sin vanliga vistelseort i Sverige. Bestämmelserna tillämpas också på utgivningar och offentliggöranden av juridiska personer som har säte i Sverige.
Bestämmelserna i 50 och 51 §§ tillämpas på varje litterärt eller konstnärligt verk, oberoende av dess ursprung. Lag (2007:521).
|
4 § 2 st Internationell upphovsrättsförordning (1994:193)
|
|
61 §
Bestämmelserna i 45, 47 och 48 §§ är tillämpliga på framföranden, ljudupptagningar samt ljudradio- och televisionsutsändningar som äger rum i Sverige. Dessutom tillämpas bestämmelserna i 45 § på framföranden av den som är svensk medborgare eller har sin vanliga vistelseort i Sverige, bestämmelserna i 47 § på ljudupptagningar vars framställare är svensk medborgare eller svensk juridisk person eller har sin vanliga vistelseort i Sverige och bestämmelserna i 48 § på utsändningar av radio- eller televisionsföretag som har sitt säte här i landet. Bestämmelserna i 46 § tillämpas på ljudupptagningar och upptagningar av rörliga bilder vars framställare är svensk medborgare eller svensk juridisk person eller har sin vanliga vistelseort i Sverige liksom på sådana upptagningar av rörliga bilder som äger rum i Sverige. Bestämmelsen i 46 § om eftergörande gäller dock alla ljudupptagningar.
Bestämmelserna i 49 § tillämpas på arbeten vars framställare är svensk medborgare eller har sin vanliga vistelseort i Sverige. Bestämmelserna tilllämpas även på arbeten vars framställare är svensk juridisk person och har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet i Sverige. Om den juridiska personen har sitt säte i Sverige men inte sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet här, tillämpas bestämmelserna dock endast om arbetet ingår i en ekonomisk verksamhet som har etablerats i Sverige.
Av bestämmelserna i 49 a § tillämpas hänvisningen till 50 och 51 §§ på alla fotografiska bilder och övriga bestämmelser på fotografiska bilder
-
1. vars framställare är svensk medborgare eller har sin vanliga vistelseort i Sverige eller
-
2. som först har utgivits i Sverige eller samtidigt i Sverige och utomlands eller
-
3. som har infogats i en byggnad eller annan anordning som är fast förenad med marken, om byggnaden eller anordningen är belägen i Sverige.
Vid tillämpningen av tredje stycket 2 anses utgivningen ha skett samtidigt, om bilden har utgivits i Sverige inom trettio dagar efter utgivningen utomlands.
Av bestämmelserna i 45 § tillämpas hänvisningen till 26 k-26 m §§ endast på framföranden som har gjorts av någon som är svensk medborgare eller som har sin vanliga vistelseort i Sverige. Av bestämmelserna i 46 § tilllämpas hänvisningen till 26 k-26 m §§ endast på upptagningar vars framställare är svensk medborgare eller svensk juridisk person eller har sin vanliga vistelseort i Sverige. Av bestämmelserna i 49 a § tillämpas hänvisningen till 26 k-26 p §§ endast på fotografiska bilder vars framställare är svensk medborgare eller har sin vanliga vistelseort i Sverige. Lag (2007:521).
|
RH 2002:69:
Fråga om påföljd och skadestånd vid brott mot upphovsrättslagen genom s.k....
|
|
61 a §
När verk eller andra prestationer som skyddas enligt denna lag sänds ut till allmänheten över satellit, skall den upphovsrättsligt relevanta åtgärden anses ske i det land där sändarföretaget under sin kontroll och på sitt ansvar för in prestationerna i en oavbruten överföring till satelliten och därifrån till marken.
Detta gäller inte, om införandet äger rum i ett land som inte ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som inte heller tillhandahåller den skyddsnivå som föreskrivs i kapitel 2 i Europeiska gemenskapernas råds direktiv 93/83/EEG av den 27 september 1993.12
Om i fall som avses i andra stycket uppsändningen till satelliten äger rum i ett EES-land, skall den upphovsrättsligt relevanta åtgärden anses ske i det land där uppsändningen äger rum. Om uppsändningen till satelliten inte äger rum i ett EES-land men det radio- eller televisionsföretag som har beslutat om utsändningen har sitt säte i ett EES-land, skall den upphovsrättsligt relevanta åtgärden anses ske i det landet. Lag (1995:447).
|
|
|
62 §
Regeringen får, under förutsättning av ömsesidighet eller om det följer av ett sådant avtal med en främmande stat eller en mellanfolklig organisation som riksdagen godkänt, meddela föreskrifter om denna lags tillämpning med avseende på andra länder. Regeringen får också meddela föreskrifter om lagens tillämpning på verk och fotografiska bilder som först har utgivits av en mellanfolklig organisation och på inte utgivna verk och fotografiska bilder som en sådan organisation får ge ut. Lag (1995:1273).
|
|
|
|
|
9 Kap. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
| |
|
63 §
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1961; dock att 51 § och därtill anslutande bestämmelser i 6 och 8 kap. skola, såvitt angår återgivande i tryckt skrift, träda i kraft den dag Konungen förordnar. Lag (1970:488). 64 § Genom denna lag upphävas:
-
1) lagen den 30 maj 1919 (nr 381) om rätt till litterära och musikaliska verk;
-
2) lagen den 30 maj 1919 (nr 382) om rätt till verk av bildande konst;
-
3) lagen den 14 december 1956 (nr 590) om skydd för vissa kartor; samt
-
4) lagen den 1 mars 1957 (nr 32) om tillfällig förlängning av skyddstid för litterära och musikaliska verk.
|
|
|
65 §
Den nya lagen skall, med iakttagande av vad i 66-69 §§ sägs, äga tillämpning jämväl med avseende å litterärt eller konstnärligt verk, som tillkommit före ikraftträdandet. Lag (1970:488).
|
NJA 1998 s. 838:
Efter andra världskrigets slut fattades i Tyskland beslut om konfiskering av...
|
|
66 §
Sådana exemplar av ett verk, som framställts med stöd av äldre lag, må fritt spridas och visas, dock att vad i 23 § stadgas om uthyrning av noter till musikaliskt verk skall äga tillämpning.
|
|
|
67 §
Trycksatser, klichéer, formar och andra hjälpmedel, som med stöd av äldre lag framställts för mångfaldigande av visst verk, må utan hinder av vad i nya lagen är stadgat fritt användas för sitt ändamål till utgången av år 1963. På exemplar, som framställts med stöd härav, skall vad i 66 § sägs äga motsvarande tillämpning.
|
|
|
68 §
Beträffande tidning, tidskrift eller annat verk, som består av självständiga bidrag från särskilda medarbetare och som utgivits före nya lagens ikraftträdande, skall upphovsrätt enligt 5 § tillkomma utgivaren eller, om han ej är känd, förläggaren.
Om såsom utgivare angivits offentlig undervisningsanstalt eller akademi eller ock bolag, förening eller annan samfällighet eller, där utgivare ej är känd, dylik samfällighet är förläggare, skall skyddstiden beräknas enligt 44 §.
| |
|
69 §
Äldre lag skall tillämpas på sådant avtal om överlåtelse av upphovsrätt, som tillkommit före nya lagens ikraftträdande. Lag (1976:192).
|
|
|
70 §
Vad i 65-67 §§ sägs skall äga motsvarande tillämpning med avseende å rättighet, som skyddas genom föreskrift i 5 kap.
Har avtal om upptagning som sägs i 45 § tillkommit före nya lagens ikraftträdande, skall vad i 69 § sägs äga motsvarande tillämpning.
| |
|